Jocke Markström saknar sin bror Roger – men har kepsen med hans band Feral på sig.
Jocke är diagnostiserad med medelmåttig utvecklingsstörning med autistiska drag, och han har också epilepsi. Hans liv är i vanliga fall uppbyggt kring rutiner. Tillsammans med pappa Leif har han till exempel alltid gått och sett Skellefteå AIK:s hemmamatcher. Jocke har årskort. Men nu har det inte varit möjligt att besöka arenan. Fotboll har det inte heller blivit, det som vanligen är en stor del av Jockes liv. Pappa Leif Lindahl har under många år varit fotbollstränare och Jocke har varit en given supporter på matcher och träningar.
– Jag saknar att gå på fotboll. Jag saknar att bara gå och fika, säger Jocke då vi tillsammans tar en promenad i den värmande vårsolen.
För fika är något han gillar. Gärna med brorsan Roger.
– Det är så mycket som förändrats för Jocke. Han kan ju inte röra sig ute som andra, säger mamma Mary Markström.
Vardagen på LSS-boendet på Norrböle har blivit annorlunda. Möjligheten att träna via simning på Eddahallen och att jobba i den dagliga verksamheten, där Jocke tillverkar lister till Clas Ohlsons, har försvunnit. Likaså karaokekvällarna där han gärna river av en hårdrockslåt.
– Jag saknar att simma, säger Jocke.
Har du tappat alla muskler nu?
– Nej, säger han och ler.
Jocke bor på ett LSS-boende på Norrböle där flera med neuropsykiatriska diagnoser bor. Alla har reagerat olika under pandemin.
Jocke är inte ensam. På boendet finns flera andra med neuropsykiatriska diagnoser.
– De har påverkats mycket då deras jobb har stängts ner och de har mer eller mindre varit i karantän – även om de varit ute och rört på sig på promenader. Vi har valt att minimera alla sociala kontakter med både vänner och anhöriga då de i en eventuell smittspridning blir väldigt utsatta. De blir ju som en familj, säger enhetschefen för boendet, Johan Magnusson.
– De boende reagerar olika på detta. En del klättrar på väggarna, en del får ångestsymptom, andra blir aggressiva och en del nedstämda. Det har varit en stor utmaning för vår personal som måste vara kreativa. På Jocke märks det tydligt. Han är väldigt social och nu har han fått sitta hemma och jobba. Hockeyn har ju också betytt väldigt mycket för honom, och även det här att få gå iväg och bada. Så det är klart att han och de andra påverkas.
Jockes föräldrar har märkt av att han blivit mer arg än tidigare.
– Man märker det när han ringer hem. Han är ofta arg på det här med corona, säger pappa Leif.
Nu har Joakim Markström, till vänster, fått sitt vaccin och ett mörkt år kan förhoppningsvis bli ljusare. Det hoppas föräldrarna Mary och Leif också.
Naturligtvis har det funnits en oro för föräldrarna.
– Vid ett tillfälle då en i personalen var covidsmittad så fick de sitta två veckor själva i karantän. Det är klart att det har varit en jobbig tid. Under perioder så har ju den dagliga verksamheten varit helt nedstängd. Vi har ju kunnat träffas ute ibland – men det märks på Jocke att han saknat att vara med sina bröder.
Jocke har fått vara hemma en del, men under vissa perioder, bland annat under karantän, blev det inte mycket av den varan.
– Han frågade om vi hade skaffat en ny pajk, säger Leif.
– Jo, han trodde nog att vi hade skaffat någon ny och det var ju inte roligt och han har också sagt att han saknar sin familj, säger Mary.
Leif och Mary tycker att det är viktigt att visa upp gruppen som Jocke tillhör i samhället.
– Det känns som om de blivit lite bortglömda i den här pandemin. Det här har påverkat oss generellt – men de lever i en ganska smal värld och då påverkas de mer av detta.
För Jocke Markström så är coronaviruset ett svårt begrepp. Han förstår vad det innebär – men vet inte riktigt vad det är.
Just begreppet corona har också varit svårt att förstå och under tiden vi är ute och promenerar så berättar Jocke att han är arg på personalen och kommunen som stängt ner allt. Men mest är han arg på coronan och Jocke undrar varför han gör på det här viset.
– Det är svårt. Jocke är egentligen inte arg på någon och vi är nöjda med personalen som gör vad de kan. Men det här med corona är ett svårt begrepp. Han förstår vad det handlar om – men kanske inte riktigt vad det är, säger Mary.
Jocke är en social kille – men det senaste året så har han varit mer själv än vanligt. Något som han tycker är tråkigt.
Samma sak med det faktum att Jocke blivit vaccinerad. Han har full koll på det och är väldigt glad att han fått sitt vaccin. Men samtidigt så undrar han vad vaccinet nu gör i hans kropp. Och det är ju egentligen inte lätt för någon att förstå.
– När ska coronan sluta vara så här? Blir det i sommar? frågar han mig och svaret är naturligtvis omöjligt att ge.
Vad är det första du ska göra när du får göra som du vill?
– Gå och fika, säger han.
Men det finns något annat som han också gärna vill göra. Att se den nya Top Gun-filmen.
– Då ska jag se den med Leif, Roger och Maria. Jag ska äta varma chips och dricka läsk.
Det råder inget tvivel om att Jocke saknar sitt vanliga liv.
– Nu får den här coronan ge sig med det här, konstaterar han.