På morgonen den 30 mars somnade Tommy Burman, Skellefteå, stilla in efter en lång tids sjukdom. Han blev 68 år gammal.
Tommy var äldst av tre söner till Agnes och Olov Burman, född och uppvuxen på Vitberget.
Efter studier på Edelvik studerade han vidare och tog examen som fritidspedagog 1977 i Östersund.
1982 gifte han sig med Margareta. De bosatte sig på Sörböle och fick tillsammans två söner, Viktor, 1985, och Isak, 1988.
Tommy jobbade två år på ett fritidshem på Sunnanå, i samband med detta blev han fackordförande för fritidspedagogerna. Efter det fick han jobb som arbetsledare på barnomsorgen/socialtjänsten. I slutet av 80-talet var Tommy med och startade Urkraft där han jobbade till 2003. Efter sin tid på Urkraft började Tommy på Euniqem, där stannade han fram till sin pensionering.
1995 gick Tommy och Margareta skilda vägar. Samma år genomgick han en levertransplantation till följd av Skelleftesjukan.
Intresse och utövande av idrott följde Tommy genom hela livet: slalom, fotboll, hockey och innebandy. Då sviterna av Skelleftesjukan gjorde att han inte längre kunde utöva sina favoritidrotter så följde han dem istället som hängiven åskådare, framförallt av hockeyn.
Våren 2001 träffade han sin livskamrat Åsa. Tillsammans köpte de hus på Vitberget där de bodde i tio år. 2013 köpte de en lägenhet på Älvsbacka.
Efter pensioneringen blev Sessan hans ständige vapendragare, en jack russelterrier. Många är de som sett Sessan och Tommy ute, åkandes på eloped, Sessan i knät på Tommy.
Ett starkt minne som lever kvar hos oss är hans vilja och envishet. Tommy gav aldrig upp. Han levde det liv som han ville leva, på sina egna villkor. Han var en kämpe som överkom sina motgångar.
Minnena vi har av honom är många och han lämnar efter sig ett stort tomrum i våra liv.
Han är älskad och saknad.
Åsa, Viktor och Isak