Thore Andersson somnade in den 23 juli på Skärgårdshemmet, Skelleftehamn. Närmast sörjande är barnen med familjer.
Thore föddes 1931 i Lövkälen, som yngste son till Eva och Manfred Andersson. 1960 gifte han sig med Barbro Lundgren, Storkågeträsk. Efter en tid i Jörn flyttade paret till Solvik, där Thore arbetade som vaktmästare. Sonen Jan föddes, men redan 1963 avled Barbro. 1968 gifte sig Thore med Gudrun Jonsson, Sjöbotten. Samma år fick Thore tjänst som kantor i Överkalix och under åren där föddes döttrarna Elisabeth och Anna. 1976 flyttade familjen till Boliden. Thore arbetade som kantor och var också engagerad fackligt, bland annat som ombud och ordförande i Luleå Stifts Kyrkomusikerförening.
Musiken var en stor del av Thores liv. Redan i ungdomen spelade och musicerade han och drömde om en framtid som kyrkomusiker. Vägen dit var varken rak eller självklar, men efter år av vikariat och trägna studier nådde han fram.
Efter pensionen fortsatte Thore att vikariera och spela, men han fick också mer tid att vara på sitt hemställe. ”Jag har aldrig riktigt flyttat från Lövkälen”, förklarade Thore i bilen på väg dit, en knapp vecka innan han avled. Att sitta på förstubron, höra skogens sus och se svalorna korsa himlen gjorde honom gott.
Som person var Thore nyfiken på både människor och företeelser och behöll hela livet sitt barnasinne. Det sista året bodde han på Skärgårdshemmet i Skelleftehamn. Där trivdes han bra med sällskap omkring sig, god omvårdnad och fantastisk personal.
Genom Thores liv fanns den kristna tron med, som en grund att stå på och en trygghet att vila i. Den tron bar honom också när han en tidig sommarmorgon somnade in.
Barnen