I dag den 8 juli får äntligen vår mamma, svärmor, mormor, farmor och gammelmormor återförenas med sin livskärlek Erling.
Siv föddes på Finnliden som mellanbarn till Mandur och Dagmar Andersson.
Hon bodde på Finnliden fram till 1976 då flyttlasset gick till Malå. Under hennes år på Finnliden och efter sin barndom arbetade hon som piga i Bjurträsk. Sedan började hon jobba på matstället "Brända tomten" i Norsjö – en arbetsplats som kom att spela en viktig roll i Sivs liv. Det var ett arbete som hon älskade och som kollega hade Siv Asta som var syster till Erling. Asta presenterade de för varandra och då började deras kärlekshistoria. En kärlekshistoria som resulterade i fyra älskade barn, Joacim, Disa, Anna och Nils-Erik. Tyvärr var det en djup sorg för Siv när barnet Anna efter endast ett dygn gick bort då hjärtat inte orkade mer.
Siv har alltid varit en omvårdande person och varit mån om familjen. Hon tog han om sin egen mor i flera år när Dagmar drabbats av en stroke. Hon tog även hand om sin far i början när han fick sin demens.
Hemmet var alltid en viktig plats för Siv och hon var hemma och tog hand om sina barn under lång tid.
Under sin livstid arbetade hon även som fritidsledare, ungdomsledare, städerska, på skolbespisningen, husfru i kyrkan och innan pensionen på kistfabriken Safac.
Siv valde att gå i pension tidigt för att tillbringa tiden med sin älskade Erling. De skaffade sig en sommarstuga i Åbacka där följande somrar tillbringades fram till den sommaren då Erling drabbades av en stroke. Siv besökte Erling nästan varje dag för att vara honom nära under de fem åren innan han gick bort.
När Erling gått bort flyttade Siv till Arvidsjaur. Då upptäcktes det att hon utvecklat demens eller som barnbarnen kallade det "tjollersjukan".
Siv hann bli mormor och farmor under sina levnadsår och på dagen en månad efter hennes bortgång föddes det första barnbarnsbarnet. Som mormor och farmor var Siv omtyckt. Hon skojade och lärde dem att spela kort. Hon sjöng och spexade med sina löständer och lärde dem hyss.
Som intresse handarbetade Siv mycket. Det låg alltid framme något påbörjat handarbete på bordet. Hon älskade även att dansa och lyssna på musik. Den sista tiden vårdades hon på Ringelsta och den 29 april somnade hon lugnt och stilla in med ett leende på läpparna. Vi är tacksamma för den fina omvårdnad som både hemtjänst och personal gett henne. Men nu känns det skönt att hon äntligen får möta sin älskade Erling och fortsätta deras kärlekshistoria tillsammans.
Barnen med familjer