Den 5 maj somnade Rune Hedman stilla in efter ett 84 år långt och händelserikt liv.
2006 fick han diagnosen Alzheimers sjukdom och avled i strupcancer.
Rune föddes på Norra Tuvan och växte upp där med tre systrar och föräldrarna Calle och Gunna Hedman.
Han började tidigt att jobba som springpojke på FA Hedmans och han jobbade i stort sett hela sin ungdom som allt i allo på bogserbåtarna hos sina morbröder Lundqvistarna.
Efter det började han som lärling hos sina farbröder på Hedströms värme. Där jobbade han med sin far Calle ett antal år. Sedan började han om hos Lundqvistarna och jobbade många år som muddermästare på mudderverket tillsammans med Harald, Simon och Pontus Lundqvist. Sista hamnen de muddrade var uppe i Kalix. Där han träffade sitt livs kärlek, Inga-Lisa. Därefter gick flyttlasset till Skellefteå och där utbildade han sig till utsättare i gruvan. Han jobbade i Renströmsgruvan i några år. Sedan blev det Treventor och Scharins. 1970 började Rune på Rönnskär och där blev han kvar till sin pension.
Runes största intresse, förutom att arbeta, var sommarstugan i Boviken. Han tyckte om att bygga och skapa originella idéer. Han hade alltid något bygge på gång. Han tillbringade sin mesta tid i Boviken. Det var hans oas i livet. Där fick han möjlighet att ventilera och rensa ut saker, bland annat från hans barndom.
Rune pratade ofta med mig om sin skoltid. Han präglades mycket som person av sin grundskoletid på grund av att han var dyslektiker. Han berättade många gånger för mig hur illa han hade blivit behandlad av lärare och elever. Detta gjorde honom till en stridbar person som aldrig gav sig i diskussioner förrän han var överbevisad.
Men Rune hjälpte också många människor att få tillbaka sina liv. Han hade ett gott hjärta och han hade ett öga för människor som hade mentala och fysiska åkommor och även drogproblem. Men han glömde alltid bort sig själv och gav till andra istället.
Jag känner tacksamhet för den fina omvårdnaden på Linagården där Rune fick ett värdigt avslut på sitt liv.
Johan