Den 31 juli somnade Ronnie in i hemmet efter en tids sjukdom, han blev bara 46 år.
Ronnie kom ursprungligen från Töreboda i Västergötland. Efter grundskolan utbildade han sig till ambulanssjukvårdare, vilket blev ett yrke som han kom att älska och ha kvar. Även om han under åren provat andra sysselsättningar återkom han till de människovårdande yrkena, både inom psykiatrin och, de senaste åren, återigen till ambulansen. Det speglar vem Ronnie var; en varm, stark och omtänksam person som alltid satte andras bästa före sitt eget, både i sin yrkesroll och privat.
Vid millennieskiftet träffade Ronnie sin Katarina och de bodde flera år i Töreboda. Bonussonen Amin tog Ronnie till sig av hela sitt hjärta ända från början. Senare fick han två biologiska barn, Lukas 2001 och Linn 2004.
Ronnies kärlek till den norrländska naturen, klimatet och mentaliteten ledde till att hela familjen år 2007 flyttade till Byske. Precis som i Töreboda, där han var sjukvårdare för hockeyföreningen under många år, fortsatte Ronnie sitt brinnande engagemang för både föreningar och samhälle. Han var engagerad i uppbyggandet av föreningshuset Gullringen och deltog i en arbetsgrupp för Byskes bästa. Utöver detta drev han Byske marknad tills sjukdomen satte stopp. Det är ingen slump att Ronnies sista inlägg på sociala medier, trots att han var svårt sjuk, handlade om att värna Byskes framtid.
Ronnie var en positiv livsnjutare. Visst fanns problem, men de var till för att lösas. Han älskade fiske, vacker natur, svampplockning, bastubad, mat och ett glas gott rött vin eller en rökig whisky. Att ta en promenad längs med älven tillsammans med sin sanna vän Morris, iklädd sin karaktäristiska hatt, och småprata med människor han mötte, var verkligen livskvalitet ända in i slutet.
Det är med stor sorg vi säger farväl till en fantastisk, envis och godhjärtad pappa, livskamrat och förebild. Alltid älskad, aldrig glömd.
Familjen