Min make och vår far, Rolf Lindgren, Bygdsiljum, lämnade oss alldeles för tidigt, den 21 oktober. Han blev 73 år gammal.
Rolf växte upp i Högliden, Bygdsiljum, i en skogs- och jordbrukarfamilj med föräldrarna Axel och Elsy samt de två yngre syskonen Greger och Gerd.
Under sin värnplikt 1964 i Boden träffade Rolf sin första fru, Majvor. De gifte sig 1967 och fick barnen Malin och Marcus. Familjen flyttade till Burträsk och Rolf tog över föräldrarnas jordbruk i Högliden. Han riktade då in sig på potatisodling och blev den störste potatisodlaren i norra Sverige.
Rolf åkte 1982 på en studieresa till Jakobstad i Finland där han träffade sin andra fru, Barbro. De gifte sig 1984 och fick tillsammans två barn, Jonas och Ida.
På grund av ryggproblem slutade han med potatisodling och valde 1991 att flytta till ett varmare land. Valet föll på Gambia. Där drev han en frukt- och grönsaksodling. En stor fastighet byggdes upp som rymde flertalet verksamheter och familjens boende.
1996 gick flytten hem till Sverige och Högliden där Rolf engagerade sig i diverse företagande, bland annat bastu- och badtunneproduktion.
Drömmen om ett paradis i värmen lockade honom och 2003 åkte Rolf till Filippinerna där han träffade sin tredje fru, Emelie. De gifte sig 2003 och fick tillsammans dottern Elsy. I Filippinerna satsade Rolf på sin stora dröm, att bygga ett eget semesterparadis; detta på ön Talikud Island med det klara vattnet och kuperade landskapet. Öborna var många gånger imponerade över Rolfs drivkraft och hans förmåga att förverkliga sina planer och visioner. Bland öborna var han aktad för sitt engagemang i samhället och sin generositet mot invånarna.
Motion och hälsa var viktiga hörnstenar i Rolfs livsfilosofi. Många gånger sågs han cyklandes längs vägarna runt Bygdsiljum eller med jordiga händer i det ständigt växande jordgubbslandet.
Som person var Rolf en driven entreprenör som alltid hade nya projekt på gång. Han gillade att knyta nya bekantskaper och engagera människor vart än i världen han befann sig.
Vila var något han sällan gjorde och nu unnar vi honom det. Han finns alltid med oss i våra hjärtan.
Familjen