Vår älskade pappa Östen Forsman, Skellefteå, somnade stilla in den 12 september på Axlagårdens hospice i Umeå efter ett kort tids sjukdom. Han blev 83 år.
Pappa växte upp i Sävenäs med sina föräldrar Berta och Arthur samt de fem syskonen Henning, Hans, Anna-Lisa, Maine och Gertrud.
Han träffade vår vackra mamma Ann-Kersti och de gifte sig 1958 i Bureå kyrka. 1959 föddes äldsta dottern Lena, och 1965 kom dottern Katarina.
Familjen var bosatt i Skelleftehamn och därefter i Skellefteå. I början av 70-talet flyttade de till Byske där de blev villaägare. Huset på Bruksgatan var mammas och pappas ögonsten. Pappa ägnade, tillsammans med mamma, mycket kreativitet, handkraft och tid åt att skapa ett harmoniskt hem för familjen. Den trevliga grannsämjan på Bruksgatan fick dem att trivas mycket bra i Byske.
Så småningom utökades familjen och pappa blev äntligen morfar och gammelmorfar till barnbarnen Johanna och Linn och barnbarnsbarnen Alice och Alfred (den efterlängtade gossen).
Några år efter mammas död 2001 sålde pappa huset och flyttade till lägenhet i Skellefteå. Även här ordnade han fint omkring sig och skötte de flesta praktiska sysslor.
Pappa var händig och en mästare i att organisera. Han var mycket tekniskt intresserad och hade en konstnärlig, estetisk ådra med sinne för färg och form. Hans teknikintresse genomsyrade det mesta han företog sig. På senare tid blev hans bil ett viktigt sätt för honom att komma ut och han vårdade den ömt. Hans nyfikenhet och vilja att hänga med fick honom att skaffa både dator och smartphone.
Pappa jobbade inom industrin på ställen som Futurum, Rönnskärsverken och Bröderna Stenlunds. Han hade med sin kompanjon egen verksamhet för tillverkning och försäljning av antennfästen.
Hans stora intressen var matlagning, jakt, fiske, natur och sport, framför allt ishockey. Skellefteå AIK:s segrar var en stor lycka för honom.
Pappa värnade om de svaga i samhället. Som person visste han vad han stod för och hade stor integritet.
Vi saknar pappa Östen och är så tacksamma för det han betytt och betyder för oss. Vi är också tacksamma för att han fick tillbringa sin sista tid på vackra Axlagårdens hospice tillsammans med oss.
Döttrarna Lena och Katarina