Vår älskade pappa, Martin Jonsson, har hastigt lämnat oss i stor sorg och saknad.
Pappa föddes 1933 som yngsta barnet av sju till Edvard och Ellen Jonsson i Högheden, Jörn. Redan vid 11 års ålder började pappa arbeta i familjens skogs- och jordbruk. Avsikten var att Martin, tillsammans med sin broder Rune, skulle ta över hemgården, men det visade sig svårt att försörja sig enbart på gårdens avkastning, varför bägge bröderna började jobba åt Vattenfall. Någon gång under denna period väcktes lusten att göra något annat och pappa skaffade sig därför så småningom en ingenjörsexamen vid Örnsköldsviks allmänna läroverk.
I anslutning till examen, sommaren 1962, gifte sig pappa och mamma och flyttlasset bar iväg till Stockholm för arbete vid Järfälla Energi. Under tiden i Stockholm föddes vi barn, men med åldrande föräldrar och en längtan mot norr flyttade familjen 1969 till Umeå. Pappa anställdes vid nuvarande Umeå Energi AB, en arbetsplats som han blev trogen fram till sin pensionering 1994. Han var då avdelningschef för elnätet.
Som nybliven pensionär fanns möjlighet för honom att hänge sig åt sina intressen som, utöver umgänge med familj och vänner, samt släktgården, tog sig uttryck i projekt som bygge av fiskekojan vid Åängarna, den egna vedeldade bastun och kallröken där det har tillagats åtskilliga tusenbröder. Projekt som skänkt glädje till många.
Martin tillbringade många timmar i skogen. Genom timmerhuggning på vårkanten med brodern Rune, gärna på skarföre, kapandes och klyvandes ved ute vid boa, brännande av kolmila och otaliga andra vedprojekt som enligt pappa själv gjorde honom "vedmodig".
Pappa var en fantastisk historieberättare och han älskade att berätta om tider som flytt och människor han mött. Otaliga är de historier som han delgett oss runt köksbordet genom åren.
Pappa har alltid haft en positiv syn på livet och skrattet har funnits nära. Han var nyfiken och generös, med en enkel syn på omgivningen och ett "obrytt" förhållningssätt till livet som gjorde honom till den fantastiska människa han var.
Minnet av vår pappa är ljust och kommer att lysa länge över oss som är kvar. Vi är tacksamma för allt.
Barnen Bosse, Torbjörn och Anneli