Efter en mycket kort tids sjukdom avled min älskade make, vår pappa, farfar och svärfar Lars-Olov Lundqvist, Åbyn, Byske. Enligt hans önskan fick han somna in i hemmet.
Han var yngste sonen till August och Ester Lundqvist. Efter pappa "Agges" bortgång 1972 flyttade vi hem till Åbyn för att hjälpa mamma Ester och brodern Martin med skötseln av hemmanet. Allt skulle göras vid sidan av deras ordinarie arbete så fritidssysselsättning har aldrig saknats.
1995 tog Lars-Olov över broderns andel i hemmanet. Vi har bott kvar på gården under alla år, tillsammans med mamma Ester, idag kallas det generationsboende.
Vi träffades 1970 och gifte oss en strålande varm septemberdag 1973 i Skellefteå landskyrka. Samma månad började renoveringen av hemgården dit vi flyttade tillbaka före julen. Våra pojkar; Richard, född 1974 och Thorbjörn 1976, har sagt att de haft den bästa uppväxt de kunnat önska sig.
Lars-Olov började sitt arbetsliv som 15-åring på Normans i Byske. Sedan har hans huvudsakliga sysselsättning varit inom slakteri-, stycknings- och charkuteribranschen. Han har varit anställd på Charko, Normans, Scan i Umeå, KF-chark och de sista åren var han åter på Degerbyn hos Nyhléns/Hugossons då mycket värk i händer och axlar satte stopp. Några avbrott från branschen har han gjort, längst på Boro ute på Renholmen.
Många är de som har velat ha Lars-Olovs hjälp i stort och smått och han har aldrig nekat någon den hjälpande handen.
Barnen var förstås prio ett, liksom barnbarnen Hanna, Gustav och Melker som han älskade över allt annat.
Hans främsta intressen, förutom skogen, var hästar och travsport och att följa Skellefteå AIK:s matcher tillsammans med gänget ute på Renholmen. Intresset för hästar kunde han föra över på Hanna som gick på ridskola några år. Dit skjutsade han henne och gav extra goda råd om hästar och han sken som en sol över hur härliga dessa tillfällen var.
Resor utomlands fick vi också tillfälle till, med Grekland som favoritresmål samt Cypern och att besöka bekanta i England. 60-årsresan till Kreta med hela familjen uppskattades allra mest.
Saknaden och sorgen över att mista vår innerligt älskade Lars-Olov går inte att beskriva med ord, men minnet av honom som aktiv och hårt arbetande människa, men med trygga varma händer, kommer alltid att finnas kvar.
Familjen