Lars Bjursell, Kvavisträsk, har avlidit i en ålder av 75 år.
Lars var generös, mångsidig och handlingskraftig. Vi kommer alltid att minnas hans omtanke om familjen, barn och barnbarn, samt om den stora släkt och bekantskapskrets som fanns runt honom och frun Marie. Den 27 januari kom den dagen, då hans hjärta slutade slå. Nu ska vi tänka på de stunder som var vackrast i vårt liv.
Radio- och möbelhandlare Agnes och Sven Bjursell i Norsjö fick åtta barn och Lars var det fjärde. Uppväxten i familjeföretaget bidrog till ett stort intresse för handel och affärer. Efter militärtjänsten i Umeå gick han på Solviks folkhögskola där han ägnade sig åt fotografi, som också var ett stort intresse. Lars var även utbildad i ekonomi samt till dekoratör.
Hustrun Marie, född Nilsson, kom in i hans liv 1964 och den 5 juli 1969 gifte de sig i Norsjö kyrka. De första åren som gifta levde paret i Skellefteå och drev en livsmedelsbutik samt hyresfastighet. 1975 flyttade de tillbaka till Norsjö och 1976 tog de över en släktgård i byn Kvavisträsk. De drev jordbruk och arbetade inom barnomsorgen. Lars har dessutom haft många andra yrken under sitt liv. Han kom även att utöka jord- och skogsbruket med sågverksamhet.
Efter giftermålet fick Lars och Marie fyra barn, en flicka och tre pojkar. De förlorade tyvärr den yngste sonen i en trafikolycka 1993 och sorgen var tung att bära. Efter detta utökades familjen med svärson, svärdöttrar och nio barnbarn. Att samla familj, släkt och vänner i hemmet var något som Lars uppskattade otroligt mycket. Han trivdes bäst när han hade folk runt omkring sig.
Lars var kreativ och mycket händig. Det uttrycktes bland annat i kalligrafisk text och tillverkning av träleksaker, vaggor och gunghästar samt jul- och påskdekorationer. Dansen var ett livslångt intresse. Som pensionärer kunde Lars och Marie ägna sig fullt ut åt dansen, vilket medförde en krets av nya vänner.
Precis före jul fyllde Lars 75 år. Han var pigg och aktiv. Det är ofattbart att han inte längre finns kvar och vi kommer att sakna honom. Samtidigt är vi tacksamma för alla härliga år vi fick tillsammans.
Närmast sörjande är makan Marie, barnen med familjer, släkt och vänner.
Familjen