Vår älskade Kjell-Allan Jonsson somnade stilla in på förmiddagen den 17 juni med familjen vid sin sida.
Kjell-Allan föddes vintern 1949 som första son till Elma och Einar Jonsson i Pengsjö. Hans bror Mats-Olov föddes fem år senare och bröderna kom att betyda mycket för varandra hela livet.
Barndomshemmet och byn Pengsjö var den viktigaste platsen i världen för Kjell-Allan. Var han än befann sig i världen så fanns hemmet i Pengsjö där och väntade, där fanns lugnet och tryggheten. All ledig tid var ägnad åt att sköta gården och att delta i aktiviteterna i byn.
Kjell-Allan var duktig i skolan, han hade läshuvud som det kallades på den tiden. Och när det var dags att göra yrkesval så fick han rådet av sina lärare och stöd av sin farmor att studera vidare. 1968 lämnade han sin familj och flyttade helt ensam till Göteborg för studier på Chalmers. För den unge Kjell-Allan var det mycket nya intryck när han kom till den stora staden och många berättelser om hur han bodde och vad han gjorde som ung i Göteborg på den tiden har han berättat för oss.
Studierna intresserade honom och han visade mycket goda resultat. Under en period på Chalmers genomförde han medicinstudier parallellt, för att det var intressant och för att han funderade på att bli läkare. Efter civilingenjörsexamen i elektroteknik genomförde han sin militärtjänst inom marinen där han hade en teknisk tjänst. Hans första jobb var som systemingenjör på Saab-Scania AB, på robot- och elektroniksektorn.
Under en stor del av sitt yrkesliv har Kjell-Allan haft olika uppdrag som företagsledare. Han har alltid känt ett enormt engagemang för de företag han ansvarat för och de människor han mött i dessa olika företagsmiljöer med så olika förutsättningar. Han har uppskattat att få ta del av medarbetarnas yrkeskunskap och yrkeserfarenhet och sett sitt bidrag att agera som stöd och rådgivare vare sig det var produktionstekniska frågeställningar, ekonomiska klurigheter eller avtalstexter. Att göra affärer och utveckla affärskontakter fanns många gånger som en del i de uppdrag han haft, han gillade mötet med kunder och samarbetspartners och de affärsmöjligheter han kunde utveckla i de kontakterna.
Bland de företag han arbetat på kan vi nämna några men inte alla. Under drygt ett decennium var han vd på VAB där han drev ett omfattande förändringsarbete och hade många kringliggande engagemang hos företagets intressenter. Han har varit företagsledare på ett antal företag kopplade till Skellefteå Snickericentral och därefter åkte han till Rundvik där han var vd på Masonite Beams. På hans sista vd-uppdrag var han tillbaka på Snidex i Burträsk där han jobbat tidigare och där han nu hade ett specifikt uppdrag att genomföra under en begränsad tid innan det var dags för pension. Styrelseuppdragen har varit många genom åren, det sista styrelseuppdraget i Norra Skogsägarna.
För familjen har han alltid varit en stor trygghet och var han än i världen har varit har hans telefon alltid varit öppen för oss. Alltid tillgänglig dygnet runt och alltid beredd att ställa saker tillrätta om något trasslat till sig. Alltid så nära för att lyssna och ge stöd. Våra starkaste gemensamma minnen finns på gården i Pengsjö när han bytte om till sina ”Pengsjökläder” för att fixa saker på gården. Vi ser honom när han skötte fåren, skruvade i traktorn, tog hand om höet eller i slutet av dagen ute på en fisketur. Hans berättelser på kvällarna om byn och folket där, historier om gården och släkten som han ville föra vidare till nästa generation.
Sista åren drabbades han av sjukdom, cancer. När vi fick beskedet var hans starka önskan att vi skulle leva livet så långt som möjligt på det sätt vi alltid gjort, ta vara på allt det bra som vi hade tillsammans. Kraftfulla cellgiftbehandlingar stoppade inte honom att fortsätta sitt arbete och oss att fortsätta med mycket av det som vi uppskattade att göra tillsammans under den begränsade tid som vi hade kvar tillsammans. Han lämnar ett enormt tomrum efter sig och saknaden är mycket smärtsam.