Inger Molin, Umeå, har avlidit i en ålder av 68 år.
Hon sörjs närmast av maken Bengt-Erik, sonen Björn och dottern Sara med familjer, samt släkt och vänner.
Inger växte upp i ett småbrukarhem i Västansjö, en liten by vid Lögdeälven i Nordmalings kommun. Där startade hennes livslånga intresse för natur och miljö. Under gymnasieåren i Umeå träffade Inger likasinnade i Fältbiologerna, Botaniska föreningen och inom den spirande miljörörelsen. Inger fortsatte med naturvetenskapliga studier vid det nya universitetet i Umeå. Efter avslutad lärarutbildning 1971 var hon i alla år lärare i biologi och kemi i Umeå.
Inger trivdes med att förmedla kunskaper och väcka nyfikenhet för sina ämnen. Hon stimulerade och stöttade elever och medmänniskor. I många år var hon aktiv inom ämnesföreningen Lärare i matematik, naturvetenskap och teknik. Inger var även en eldsjäl inom EUSO (European Science Olympiad), som uppmuntrar ungdomars intresse för naturvetenskap genom internationella tävlingar. Inger fick utmärkelser för sina insatser. Det var en stor händelse för eleverna när Ingers skola fick Anni-Frid Lyngstads miljöpris år 1999.
Många som uppskattat Inger som lärare eller medverkat i hennes undervisningsprojekt höll kontakt i många år. Det betydde mycket för Inger.
Drygt 50 år gammal blev Inger sjuk. Efter några svåra år fick hon diagnosen Parkinsons sjukdom. Det var självklart för Inger att engagera sig i Parkinsonförbundet i Västerbotten och i Umeå. Hon arrangerade möten och utbildningar för parkinsonsjuka, anhöriga och vårdpersonal. Med stöd av forskare och föreläsare ville Inger bidra till en human och individuell vård.
Inger behöll livet ut sitt intresse för naturen och för de människor hon lärt känna. Hon värnade särskilt kontaken med gamla vänner från studietiden. In i det sista var hon en samlande och engagerad kraft i sitt stora kontaktnät. Vi är många som saknar Inger och hennes inspirerande nyfikenhet för natur och naturvetenskap. Hon var en förebild med sin tro på allas lika värde.
Vännen Lars L Gustafsson