Harriet Lundsten, älskad maka och mor, somnade stilla in den 18 maj på Norrlands universitetssjukhus, omgiven av familjen.
Hon föddes på Sunnanå, som Nils och Elma Petterssons yngsta barn av tre syskon. Vid fyra års ålder flyttade familjen till Skelleftehamn där hon gick hela sin skolgång. Många av skolkamraterna från den tiden har hon hållit kontakt med efter sin pensionering.
Harriet utbildade sig till textillärare i Umeå och examinerades 1967. Fick sin första anställning som slöjdlärare hösten 1967 i Anundsjö kommun, med tjänst i sex olika skolor. l samband med att familjen flyttade till Skellefteå 1975 fick hon jobb på Getbergsskolan och sedan på Balderskolan från 1977 fram till sin pensionering 2009. Harriet har älskat sitt jobb och alla elever som hon mött under sina 42 år som lärare. Otaliga är de bal- och examensklänningar, den ena mer avancerad än den andra som passerat hennes mycket kunniga händer. Beviset på hennes yrkesskicklighet och kontakt med sina elever har hon fått genom att ofta möta dem på gatan och få motta deras kramar och uppskattning.
Harriet träffade sin blivande make på dans i Fällfors januari 1961. Efter slutförd utbildning gifte de sig i Byske kyrka 1967. Parets första gemensamma bostad blev i Mellansel, Ångermanland, där maken fått jobb året innan på Hägglunds & Söner. Det första barnet, dottern Ann-Charlotte föddes 1968 och sedan sonen Fredrik 1973. Under åren i Mellansel fick de många vänner och bekanta som familjen haft kvar kontakten med även efter flytten till Mobacken i Skellefteå 1975.
Harriets livsprojekt, tillsammans med sin make, har varit fritidshuset på Backa i Byske sedan 1961. Här har hon fått utlopp för sin outtröttliga energi, skaparlust och händighet. Hennes intresse för blommor och trädgård har även gett henne stor tillfredsställelse på Backa under de 53 år som Harriet fått dela med sin Ingemar.
Hon blev lycklig mormor till Sofia 1994 och Lollo 1997, älskade att umgås och sy och skapa tillsammans med dem. Trots långa avstånd hade de ett nära förhållande. saknaden av en kär maka, mor, mormor och svärmor är oändlig men vi alla är tacksamma över den tid vi har fått tillsammans.
Ingemar och barnen