Den 22 december gick Gösta Jonsson, Skellefteå, ur tiden.
Gösta föddes 1933 som nummer fem av tio syskon, varav åtta ännu är i livet. Han växte upp i sydöstra Småland, nära fredsstenen i Brömsebro.
Mötet med lärarinnan Ulla, en av hans kunder i järnaffären i Torsås, förde honom till Västerbotten. Efter bröllopet 1959 bosatte de sig i Boliden och fick döttrarna Maria och Elisabet. Familjen flyttade 1970 till ett radhus i Sjungande dalen där Gösta trivdes hela sitt liv.
Tack vare personliga meriter som plikttrogenhet, noggrannhet och ett gott minne blev han 1965 inköpare vid Boliden AB med ansvar för miljonbelopp. Efter pensioneringen 1991 var Gösta mångårig ordförande i föreningen ABIS, där hans sociala begåvning blev en samlande kraft i nätverket av tidigare Bolidenmedarbetare.
Som pensionär odlade han många intressen. Läslust och bildningshunger ledde till studier vid Medlefors och Solviks folkhögskolor. Han höll gärna föredrag om sin favoritförfattare från barndomens hemtrakter, Harry Martinson. Motion var viktigt. Han deltog med entusiasm i Korpens seniorpass två gånger i veckan. Frivilligarbetet i EFS och Sjungande dalens kyrka var angeläget: Utdelning av församlingsbladet kunde kombineras med långa promenader. Snabb i ord och handling var han redo att sträcka ut en hjälpande hand till den som behövde.
Förlusten av Ulla julaftonen 2007 var tung. En stor vänkrets hjälpte honom vidare. Ett intresse för matlagning och bakning väcktes med åren. Många har bjudits på hans spröda mördegsringar, allra senast sjukhuspersonalen på IVA som veckan efter sista kakbaket kämpade för att rädda hans liv från ett plötsligt infektionsangrepp.
Gösta älskade den västerbottniska naturen. Han var lycklig i skog och mark. Som blomstervän sedan barnaåren visade han ofta nornan och guckoskon i Kågedalen för botaniskt intresserade.
Vi minns gärna en munter Gösta på cykeln, på väg att plocka ängsklockor till bonnstadskammaren som han skötte tillsammans med Ullas släkt. Bärsäsongen var årets höjdpunkt. Lingonskörden kunde vara kubikmeterstor. Att fylla vännernas frysar med blåbär och skogshallon var en glädje.
”Livfull” är ett nyckelord i mångas bild av Gösta. Hans kärleksfulla omsorg lever kvar i vårt minne.
Familjen