Ewa Lindberg somnade stilla in efter en längre tids sjukdom.
Ewa föddes 1935 och växte upp i en tiohövdad syskonskara flankerad av mor och far Elvira och Ruben Persson. Som fjärde barn var Ewa både lillasyster och storasyster med allt vad det kan innebära.
Tidigt formades Ewa i Frälsningsarméns barnarbete. Hon kom att drömma om en vandring med Gud och längta efter det som fanns lite längre bort. Gärna kombinerades drömmarna med plikten att samtidigt vara människor till hjälp.
1954 gifte sig Ewa med Olof Lindberg och familjen tog form. Jobbet på hemmalasarettet var begynnelsen på en lång bana som kom att ta henne via Eskilstuna till huvudstaden och senare ut i världen. Från 1967 var Stockholm och senare, 1985, Tumba hemmabasen.
I mitten av 70-talet gick Ewa och Olle skilda vägar. Engagemang i Pingstkyrkans barnarbete, närradio och senare församlingsdiakoni vittnar om hennes vilja att plikttroget engagera sig. Livet kom även att erbjuda spännande resor, nya vänner och bevittnandet av två nya familjers tillblivelse. Hon fick uppleva sex barnbarns ankomst, uppväxt och senare de två första barnbarnsbarnens födelser innan timglaset rann ut.
Drömmarna från barndomen om fjärran platser och uppgifter tog fart 1976 under en påskresa med yngste sonen till Österrike. Under några år med bland annat studier i tyska på deltid, mognade beslutet fram att ge sig iväg. I slutet av 70-talet åkte hon så, med tåg via Prag, till Wien för att bli där under ett och ett halvt år. Där var Ewa behjälplig i bland annat renoveringen av Pingstkyrkan i Wien, reguljär mötesverksamhet och besökandet av församlingens äldre och sjuka. Detta var en tid som hon ofta relaterade till. Tio år senare bar det iväg till Pakistan och Lahore för att besöka äldste sonen med familj som då arbetade med mission och bistånd. Hon fick vid ett senare tillfälle även besöka Israel i sällskap med en bror och svägerska.
I samband med pensioneringen började krämporna göra entré. Hon stretade tappert emot och höll baneret högt i enlighet med tron, plikten och drömmarna.
Under de sista prövosamma åren tvangs mor Ewa under vånda lägga ner plikterna. Tron och drömmarna, å andra sidan, hade hon i tryggt förvar då hon den 3 mars reste vidare mot den gyllene staden. Den plats som Frälsningsarméns sånger från barndomen har beskrivit. Vars minne Ewa ömt bevarade i sitt hjärta.
Mamma är saknad.
Sonen Håkan Lindberg