Mor Elisabeth Renling somnade stilla in måndagen den 3 december på Furugården i Malå. Hon har levt ett rikt liv och blev 94 år gammal.
Hon växte upp i en stor bondefamilj i Vindeln och hade fem syskon. Hon var en hejare på att sköta om djuren, mjölka kor och klippa får.
Elisabeth blev kär i bondsonen Halvar Renling, Rentjärn, och 1947 gifte de sig. De bosatte sig i Rentjärn, bodde i början i det överfulla föräldrahemmet och sedan i eget hus.
Pingstkyrkan i Malå hade mycket verksamhet i hemmen vid den här tiden. På ett möte i "storkammarn" i makens föräldrahem böjde hon sina knän och tog i tro emot Jesus som sin frälsare. Här började ett nytt kapitel i hennes liv. I många år hade hon söndagskola i hemmet och så gott som alla barn i Rentjärnbyn kom.
Elisabeth var solist i församlingen och sjöng i många olika sammanhang. Jag minns pastorns kommentar för inte så länge sedan efter ett möte i pingstkyrkan i Skellefteå: "Det är inte varje dag vi får så fin budskap i sång från en kvinna som är 15 år från att fylla 100". Elisabeth hade just sjungit "Det enda jag vet är att nåden räcker, att Kristi blod min synd, min skuld betäcker, det enda jag har att lita till en dag det är Guds nåd, Guds gränslösa nåd".
1957-1975 bodde makarna åter i Vindeln på grund av att Elisabeths mor blivit sjuk. 1975 flyttade de tillbaka till Rentjärn där de renoverade makens föräldrahem uppe på backen.
Elisabeth har jobbat inom vården en stor del av sitt liv, både i Vindeln och i Malå. På Furugården i Malå, där hon bodde de sista fyra åren av sitt liv, jobbade flera av hennes arbetskompisar från förr. Hon stortrivdes med dem och den internationella arbetsskaran.
Familjen var viktig för Elisabeth. Hon fostrade tre barn och hade sju barnbarn och åtta barnbarnsbarn mellan ett och fjorton år unga, och med liten internationell ådra.
Mor Elisabeth levde ett utgivande liv och brann för att på olika sätt göra Jesus känd. Hon var en stark förebedjare. Elisabeth stödde alltid församlingen och dess arbete först och var medlem i Pingstkyrkan i Vindeln och Malå. Dessutom stöttade hon regelbundet ett 20-tal missionsarbetande organisationer och gjorde skillnad i individers liv i Indien, Rumänien och utöver vår värld. En kuriosa är att hon är en av de personer i Sverige som har haft den kristna rikstidningen Dagen längst, i över 70 år: "Den var dyr för min kassa men jag kunde inte vara utan den", sa hon.
Hon har haft många internationella gäster i sitt hem, OM:s grundare George Verwer, USA, för att nämna en, och missionen har varit ett starkt inslag i hennes liv. Evangelisationen också, varje jul besökte hon i många år varje hem i Rentjärn med den kristna jultidningen "Julsnö över fjällen".
Hon reste också en del. Jag minns resan i Rumänien där hon sjöng den välkända sången "Jag har hört om en stad ovan molnen, ovan jordiska dimhöljda länder, jag har hört om dess solljusa stränder, och en gång tänk en gång är jag där".
Tänk nu är hon där.
Sonen Kristian