Vår mamma avled den 21 juni på årets ljusaste dag. Hon fick glädjen uppleva sin 100 årsdag och leva till sommaren. Elisabeth växte upp i ett jordbrukarhem i byn Missenträsk, Jörn i en storfamilj med föräldrarna Jenny och Andreas Lidman, fyra syskon, farmor och två farbröder. Lärde som äldsta syster tidigt hushållsarbete. Tog hand om sin yngre syster Sara, när de båda var inlagda på Hällnäs sanatorium.
Hällnäs blev deras universitet och utblick på världen. Elisabeth sökte via annons arbete som husföreståndarinna. Kom 1942 med rälsbuss till Vilhelmina och Dalasjö, där hon fått arbete hos bröderna Danielssons diversehandel. Ett avgörande ögonblick till att mamma stannade i Dalasjö var en grannes vänliga blick och inkännande fråga ”Hon tröj väl?” när hon såg tvekan i mammas ögon.
Kärlek uppstod mellan den ene brodern Runo och Lisbeth, som hon nu kallades. Hon kom att ”tröjes” i byn. Var aktiv i vävföreningen och särskilt sången och musiken var hennes passion.
När pappa Runo dog blev det alltför tungt bo kvar i det stora affärshuset, mamma flyttade upp på Plass´n. Hon trivdes i sin hyreslägenhet med storslagen utsikt över allt som rörde sig ute på samhället.
För två år sedan då hälsan blev alltför begränsande, fick mamma nytt boende på Gläntan, Åsbacka äldreboende. Att få lagade måltider och gå till dukat bord var en ynnest efter att i hela sitt liv tagit hand om andra. Mamma fick nu mer ro och kraft att fundera och berätta om sitt eget liv. In i det sista var kärleken och omsorgen om andra det som uppfyllde henne. Tre veckor innan hon dog drömde hon att hon gick upp på ett stort berg, såg ut över världen och sa sin innersta mening: ”Alla måste få tillräckligt med mat, ingen får gå hungrig.”
Barnen Ulla och Erik med familjer