Dolly Holmbom avled stilla tidigt på morgonen långfredagen den 18 april. Hon bodde i Granudden, Arvidsjaur, hela sitt 88 år långa liv och brukade stolt säga att: ”Ingen har bott jenna se lääng som jig .”
Hon var äldst av fyra systrar. När hon var elva år flyttade hon till sin mormor och morfar för att hjälpa dem genom tuffa tider.
Dolly gifte sig med Harry 1946 och de tog över jordbruket i Granudden tillsammans. De fick döttrarna Annika och Lena som i sin tur fått två respektive fyra barn. 1998 blev Dolly änka.
Alla som någon gång mött Dolly kommer nog ihåg henne, hon var en snäll, humoristisk, glad och givmild människa som satte ett leende på alla. Dök det upp någon i Granudden, känd som okänd, så hörde man oftast ljudet av ytterdörren innan man hann fram till den, då var mormor Dolly redan ute för att välkomna.
Hennes omtänksamhet kunde ta olika uttryck som i att klä på sina barnbarn tio lager kläder för att de inte skulle frysa, skratta glatt åt barnbarn som glömt hennes termos och kniv i skogen eller genom att bjuda på fika och mat som fått många att rulla ut från huset. Uppmaningen ”Men du måst ju gäst nå!” gick ingen förbi.
Mormor Dolly var även bestämd med glimten i ögat. Det har alla som försökt involvera sig i potatislandet, skotta gården eller försökt stapla vedhögar fått erfara. Hon var också tydlig med att hon föredrog stora karlar och stora hundar.
Många fina minnen har hon gett sina barn och barnbarn, allt från bad vid stranden i Pjeskersjön och middagar utomhus direkt från stekpannan till varma tofflor och hembakad palt. Mormor sa ofta: ”Jag har haft ett så bra liv” med glittrande glada ögon. Hon avslutade varje telefonsamtal med orden, lev väl! Och även om vi saknar henne så är det precis vad vi tänker göra för att en dag också kunna säga: ”Jag har haft ett sånt bra liv!”