Lugnt och stilla, i vård av sin livskamrat somnade vår älskade pappa, morfar och farfar Arne Schönfeldt in i hemmets trygga vrå den 18 november. En lång tids sjukdom fick sitt slut och kanske kom insomnandet som en befrielse.
Vi fyra barn som vuxit upp i ett hem som präglats av pappa Arnes intresse för musik, sociala förmåga och omsorg för familjen minns vår barndom som ett härligt liv på landet i Södra Åbyn. Tillsammans med mamma Margith skapade han en miljö där alla kände sig välkomna både till fest och till vardag. En god kontakt med sina halvsyskon som han har vuxit upp med var också en viktig del av hans liv.
Arnes musikintresse som han hade redan i unga år blommade så småningom ut till ett dansband, Arne Schönfeldts Orkester. Något som han försörjde sig på tillsammans med andra yrken under en tid när vi var små.
Med Margiths hjälp byggde han sedan upp ett jordbruk med först kor senare grisar som deras försörjning. Kanske är det så vi minns pappa mest i färd med att plöja, harva eller smakandes på det nytröskade kornet för att känna om det matat ut.
Jordbruket och hemgården såldes 1995 när alla vi barn flugit ut varvid Arne och Margith flyttade till en lägenhet i Burträsk. Trots den mindre ytan fortsatte det nya hemmet att fungera som en samlingsplats för både oss barn och de nio barnbarn som tillkommit. Det blev också mer tid för resor till sol och värme eller att bara sitta i solen med bar överkropp likt en Buddha, lösandes korsord, något som Arne älskade att göra.
Intresset för hundar följde med genom hela livet och fanns det någon hund i huset så var den ofta parkerad i pappas famn, inte sällan tillsammans med något barn eller barnbarn.
Vi kommer sakna honom på alla vis, både när han var skrattande glad eller när han med vitnande näsborrar uttryckte sin ilska.
Barnen