Det började med en diskussion om att skaffa nya mobiler eftersom batteritiden började vara lite si och lite så. Som de medelålders personer vi är så har vi givetvis köpt nya mobiler i par i flera års tid och då blir det allt som oftast dags för byte ungefär samtidigt.
Sedan blev det lite tittande och funderande och så slog vi till och skaffade mobiler, familjeabonnemang, nytt bredband, tv, telefon och en liten vingård i södra Frankrike. Nej okej, det där sista var lögn, men det kändes som att det hade också kunnat ingå i dealen. Och allt skulle gå SÅ bra och enkelt, det var bara att byta telefonkort och surfa på vågen. Fast nej. Så var det verkligen inte alls.
Det var missat än det ena, än det andra och det som den ena operatören sa stämde inte alls med vad den andra operatören hade tänkt sig, plötsligt hade vi nya telefonnummer som vi inte alls ville ha och det var inte alls beställt någon tv-box. Och det skulle bytas telefonkort hit och dit och östan om solen och västan om månen och nej, det var fortfarande inte rätt telefonnummer. Byt telefonkort igen och vänta. Och just ja, man måste ha pass för att starta upp ett nytt Bank ID. Nej men så spännande det här blev! På ett icke roligt och uppskattat sätt.
Och då har vi inte ens startat de nya mobilerna, den karamellen sparar vi tills allt faktiskt fungerar på riktigt. Om det någonsin gör det.
Men inget ont som inte har något gott med sig! Inte för att jag gått omkring och funderat på att skilja mig men jag blev väldigt stärkt i min övertygelse att det är bra att göra sitt bästa för att äktenskap ska fungera. För gör det inte det måste man skaffa nya abonnemang på både det ena och det andra och sedan börjar den här karusellen om igen. Fast ännu värre föreställer jag mig då det var så oerhört komplicerat att få ihop det rätt för personer boende under samma tak, tänk då om det ska hanteras på olika adresser! Nej men nej tack. Nu är det bara att gilla läget, kompromissa och förhålla sig till att man lovat i nöd och lust.
Vi eldade tidigare med ved och jag brukade då skoja om det amerikanska uttrycket ”Families that pray together stay together” och säga att ”Familjer som kapar ved tillsammans stannar tillsammans. För man orkar inte kravla sig därifrån.” Trots bytet till jordvärme har familjen hållit ihop men det kanske bara var en fråga om tid innan det oundvikligt hade fallit isär i brist på utmaningar som svetsar en samman? Det får vi tack och lov aldrig veta då familjen istället fick den briljanta iden att såklart ska vi byta mobiler och ha familjeabonnemang! Nu är vi på den säkra sidan, förhoppningsvis resten av våra liv så att vi slipper den här karusellen av digital ångest.
Skämt å sido så ska det nog lösa sig med både äktenskap och abonnemang så att vardagslivet ska rulla på i sin vanliga trevliga lunkelilunk som jag uppskattar så oerhört mycket. Och kanske är det ändå lite bra att det får vara utmanande ibland så att man påminns om hur mycket man uppskattar det man har när det bara rullar på. Tack Universum!