Visa omtanke - ge närhet

Efter tio år söderut var det dags. Tillbaka till staden jag sa att jag aldrig skulle flytta till igen. Men staden, eller jag själv, kanske både och, har förändrats. Varje gång jag varit på besök genom åren har längtan vuxit sig starkare. Och jag vet precis vad som har lockat mest med Skellefteå: vänner, underbara vänner.

 ”Jag älskar det som Skellefteå kan vara, när vi vill”.

”Jag älskar det som Skellefteå kan vara, när vi vill”.

Foto: fotomontage

Krönika2021-11-04 18:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Stockholm är en stad det är lätt att bli ensam i, och restriktionerna gjorde det inte bättre. Det var en befrielse att komma upp igen, som att slänga av sig en tung sten från bröstkorgen. Möjligheten till gemenskap och öppna dörrar, till och med under dessa tider. Schtaan har i jämförelse med Hufvudstaden gett mer genuin gemenskap per vecka, än vad jag hade per halvår där nere. Jag upptäckte hur mycket jag verkligen njuter av närhet till vänner. Jag som alltid sett mig själv som en stark ensamvarg. Klarar sig själv, liksom.
 

Det nyupptäckta värdet av närhet har också lett till, å andra sidan, en större sorg över det senaste året. I landet med flest ensamhushåll på jorden var normen redan sedan tidigare att leva i avstånd. Den normen gick nu från tyst och oönskad till högljudd och stolt. Ännu värre, anklagande. "Ta avstånd, visa omtanke". Med andra ord, ge närhet är inte omtänksamt. Oavsett vad man tror om nödvändigheten med detta eller inte, för tillfället, så innebär det en stor ironi i världens ensammaste land. Aldrig någonsin har samhället höjt rösten lika högt för de plågade av avstånden. De som jämt längtat efter omtanke, av närhet. Alla utlandsfödda som beskriver ensamhet som det mest smärtsamma med att komma hit. Alla ensamma äldre. Aldrig har deras behov ropats ut på gator och torg. Efter att ha levt ett liv i ofrivillig ensamhet, och sedan bli anklagad för bristande omtanke genom att hellre välja närhet, måste det kännas som en örfil.
 

Forskaren Louise Hawkley studerade ensamhet och blodtryck. Det visade sig att ensamhet har en stark kopplingen till högt blodtryck hos äldre människor. Det senare är som bekant det vanligaste skälet till hjärt- och kärlsjukdomar, det som dödar klart flest människor i det här landet varje år. Ja, även i år. Närhet räddar bokstavligen liv, många liv.
 

Nu klingar pandemin ut och landet har öppnat igen. Jag hoppas att vi nu kommer att ge mer omtanke än någonsin. Rädda liv. Jag älskar det som Skellefteå kan vara, när vi vill. Låt oss börja här och förändra landet. På skyltar och klisterlappar hoppas jag vi snart istället kan läsa: 

”Visa omtanke, ge närhet. Ta hand om andra, närma er varandra.”