För ganska exakt sex år sedan förändrades mitt yrkesliv väsentligt, jag kastade mig ut från den fasta anställningens trygga famn till det mer berg- och dalbaneaktiga företagarlivet. Nu post-Covid innebär det att höstens rutiner till stor del blir att packa väskor och resa runt över landet för att prata om mina hjärtefrågor: Jämställdhet, stress och utmattning, förebyggande arbete och social hållbarhet.
För att orka prata, skriva och föreläsa om de här frågorna så är det oerhört viktigt att inte glömma bort sig själv längs vägen. Jag vet hur lätt det är att falla i fällan att tänka att ens egen hälsa och välmående måste stå tillbaka för de riktigt stora och viktiga frågorna, som jämlikhet, demokrati och välfärd. När man dessutom, nästan dagligen, möts av rubriker om att ännu en kvinna blivit mördad i sitt hem, och man får lust att spränga något i luften för det är så otroligt orimligt att mäns våld mot kvinnor bara fortsätter i en galen våldsspiral, så kan de egna behoven av sömn, mat och återhämtning nästan kännas som ett hån.
Men det är också det som är dilemmat, för att människor ska orka fortsätta engagera sig, och göra skillnad i det stora och det lilla, som tränare för barnens idrott, som lokalpolitiker inför valet, som medmänniska till en behövande anhörig, så måste vi också ta hand om oss själva. Oavsett våra drömmar, tankar och visioner så är vi biologiska varelser med behov som inte går att bortse från. Vi måste lära oss att vara vaksamma när tankar som ”borde, måste, har inget val” tar över hela vår vardag. För det finns inga supermänniskor, det finns ingen som kan välja bort basbehoven dit också glädje och återhämtning räknas, och fortsätta leva ett gott liv, ett meningsfullt liv. Ett friskt liv.
Så idag gör jag det här, jag stannar upp och vilar. Tar en höstpromenad omgiven av mäktiga hundratals år gamla granar som sträcker sig upp mot augustihimlen, ser hur några löv börjar skifta i gult och inser att det är i vardagens små stunder som kraften till att göra det viktiga växer. Vi behöver vara många som hjälps åt att ta hand om de stora frågorna som jämlikhet, demokrati och välfärd, och vi behöver vara ännu fler som upprätthåller det viktiga i det lilla genom miljontals handlingar varje dag. Så ta hand om dig, för du är viktig.