Därför stöter vi ihop med varandra framför långa hyllor av olika ostar och vi som brukar ses rätt ofta har inte setts på länge, vilket vi båda inser och förmodligen reagerar på.
Vi småpratar som man gör och likt alla andra samtal den här våren så pratar vi om den nya vardag som uppstått i skuggan och i spåren av pandemin. Den som kanske har kommit för att stanna trots att vi aldrig bjudit in den. Vi pratar om livet som är nu, och att det är ett lugn som råder.
Jag ljuger som vanligt och säger att jag tycker att det är rätt skönt att det mesta rullar lite saktare nu. Jag lurar henne och jag lurar även mig själv, för lugn och ro har sällan fått mig att må gott.
Jag ljuger ofta nu för tiden. Jag träffar på människor utomhus, pratar på armlängds avstånd och säger samma sak varje gång. Det är så skönt att livet är lugnt. Det är något positivt med allt detta nya. Att livet är långsamt. Jag upprepar ett mantra så bra att jag till slut inte ens inser att jag ljuger. Jag ljuger så rackarns bra att jag faktiskt tror mig själv.
I själva verket så längtar jag efter allt som inte är nu. Jag längtar efter långa middagar och samtal om saker som rör och berör oss. Jag längtar efter att få fika med människor som får mig att må bra. De stunderna och de människorna fattas mig massor och deras klokskap likaså. Allt detta fattas mig och jag ljuger för mig själv när jag säger att lugnet som råder nu känns fint.
Jag saknar känslan av att vara på väg, att stå med ett ben i vardagen och det andra i ett äventyr. Jag vet att ett äventyr inte måste innebära att åka iväg långt och länge, men just nu längtar jag så mycket efter att sitta på en flygplats och vara på väg någonstans. Att kolla passet en och två gånger och längta efter det som väntar, mest bara för att det inte är en vardag. För tro mig, vardag finns det så ofantligt för mycket av just nu.
Men jag vet att det här livet är ett måste och ett solidariskt och klokt sätt att leva. Jag vet också att det på inget sätt är synd om mig just nu. Det är bara något som skaver och förmodligen kommer det att göra det ett tag. Men sen, när allt detta är över, då ska jag njuta extra mycket av att slippa ljuga och istället bara leva lite extra.