Jag skulle vilja prata lite om pengar, det är lätt att slänga ur sig saker som att pengar inte är viktiga i jämförelse med sådant som en god hälsa, riktiga vänner eller allmän lycka. Det här kan naturligtvis vara både en rimlig och relevant syn på saker och ting så länge du faktiskt kan betala dina räkningar. Utan tillräckligt med cash kan du nämligen glömma saker som en god hälsa eller allmän lycka, och vännerna må ändå vara goda, men stressen över att behöva leva på luft kommer definitivt göra det svårt för dig att fokusera på något mer än krass överlevnad. Så poängen är, oavsett vad vi tycker om det faktumet, att pengar har en stor betydelse för alla som lever i det här samhället.
När det gäller hur pengarna i vårt samhälle fördelas finns det mycket att önska på jämställdhetsfronten, som några konkreta exempel äger män mer än dubbelt så mycket mark som kvinnor, kvinnors inkomst från kapital uppgår endast till hälftens av männens, och bolag grundade av kvinnor får endast 1 procent av det så kallade riskkapitalet. Deppig statistik de luxe kan man sammanfatta. Men det är tyvärr inte allt, för även i vardagen cementeras och förstärks den ekonomiska ojämställdheten. Kvinnor lägger i högre grad sina surt förvärvade slantar på hushållskostnader och förbrukningsvaror när män i stället tenderar att köpa bilar och andra kapitalvaror. Vi måste verkligen höja medvetenheten och börja prata högt och ljudligt om det gigantiska problemet att vid en eventuell framtida separation är de mysiga och romantiska middagarna uppätna sedan länge, men bilen finns kvar, och tillhör den som köpt den.
Brist på ekonomisk egenmakt, som handlar om att kunna forma och påverka sitt liv är i allra högsta grad ett hinder för jämställdhet. För att till exempel kunna lämna en våldsam eller destruktiv relation behövs en ny bostad och förutsättningar att betala sin kommande hyra. För att hinna studera, förvärvsarbeta, starta egna bolag eller fundera över vad markägande egentligen innebär, behövs det tid till mer än att lösa vardagens logistik. Så jag tänker så här, när nu mer eller mindre vi alla tvingas förhålla oss till sådant som på vilka sätt svångremmen dras åt framöver, och hur vi ska klara oss ekonomiskt är det ett guldläge att också se över sin individuella och gemensamma ekonomi. Det är varken rimligt eller rättvist att kvinnor ska ta merparten av det obetalda hem och omsorgsarbetet och dessutom straffas ekonomiskt för det. Se till att dela rättvist på både kort och lång sikt. Känns det svårt och krångligt? Stoppa inte huvudet i sanden, ta hjälp av någon som är kunnig. Gör det nu på en gång, det är aldrig för tidigt och det är inte för sent.
Så till sist, men inte minst. Man vet att när ett samhälle blir mer jämställt så ökar både kvinnors politiska engagemang och inverkan på samhället. Det känns ju viktigare än någonsin att kvinnor, inte bara i Sverige utan överallt, har möjligheten att delta i samhällets samtliga arenor på samma villkor som män. För när det där ångestbrevet dimper ner i brevlådan behöver vi fler människor som engagerar sig för basala och grundläggande värden som mänskliga rättigheter och rättvisa, inte färre.