Semmelgate – därför hatar jag innovationerna

Jag är inte en konservativ person. Snarare tvärtom. Jag har jobbat som kreatör, varumärkesutvecklare, innovationsledare och förändringsledare. Jag gillar när man tänker nytt och är kreativ. Jag tänker att jag är förhållandevis öppen för nya idéer. Men det finns gränser. På ett område är jag puritan på i det närmaste KD-nivå.

Varmkorvsemlan, inget vi behöver! Krönikören har inget tålamod med nyskapande varianter av ett redan perfekt bakverk.

Varmkorvsemlan, inget vi behöver! Krönikören har inget tålamod med nyskapande varianter av ett redan perfekt bakverk.

Foto: Anton Swärdhagen

Krönika2023-02-20 18:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det gäller semlan.

Original-semlan är ett genialt bakverk. En fluffig kardemummabulle fylld med krämig mandelmassa och vispad grädde, pudrad med florsocker. I sin enkelhet är den perfekt.

Kunde inte mänskligheten ha nöjt sig med det? Vi kunde ha njutit lite extra några dagar i februari och varit tacksamma för det. 

Men neeejdå. Inget kan hållas heligt. Hanteringen av semlan har numera gått över alla gränser. Den är fullständigt respektlöst. 

Jag har gjort fältstudier i butiker, bagerier och sociala medier och sett det mesta, det ena värre än det andra. Tro inte att det räcker med relativt harmlösa (dock ändå felaktiga) semmelwraps och semmelkladdkakor. Vi pratar semmelvarmkorv, semmelpannkakor, semmelgröt, semmelpizza, nachosemlor och semmelglass. Små friterad semmmelbollar som ska doppas i grädde. Vill du har en semmellatte till din semmelcroissant? Inga problem! Kanske en semmelsmoothie och en semmelcupcake?

Snälla skjut mig. Vad är det här för vidrigheter? Varifrån kommer denna lust att fördärva något fint? Är det ett uttryck för människans inneboende destruktiva sida? Är det ren ondska? Skaparglädje gone wrong?

Då har jag inte ens nämnt pseudo-semlorna fyllda med nutella, sylt, vaniljkräm eller annan skit som inte är mandelmassa. Eller saffranssemla! S l u t a ! 

Om du inte gillar semla, välj bara ett annat bakverk. Kardemummabullar är gott. Ta en sån. Ta inte fram alternativa semlor. Ät du din bulle med hallonsylt och lakrits, men kalla den för guds skull inte semla.

Burger King säljer ännu en orimlig avart, hamburgersemlan. Istället för kött har den en skiva brownie ovanpå mandelmassan. Sånt gör mig arg. Inte nog med att man måste skapa en hamburgersemla. Vad fasen gör brownien där? Jag fattar att det ska likna just en burgare, men kom igen. Det är inte en semla.

Varför provocerar dessa löjligheter mig så mycket? Jag är ingen supertraditionalist. Det är inte som att fettisdag är en högtidsdag i vår familj (även om jag får erkänna att jag hade rejäla semmelcravings som gravid. Hade maken kommit med en semmelwrap då hade han fått spö). Jag är ingen som håller järnhårt på vilka perioder som julbelysningen får sitta uppe eller bryr mig nämnvärt om folk inte håller sig till premiärdatumen för kräftor och surströmming eller vad det nu kan vara. I min värld är det också helt okej att äta semlor före fettisdag om du så önskar. Jag fattar också att vissa saker är pr-trick och att folk nog inte köper semmelburgaren mer än en gång, eftersom det mest är ”en kul grej”. Inte för att det är en kul grej, men ändå. Jag fattar. 

Trots det är det något som kryper i mig när jag ser alla dessa nyskapelser, och jag har insett varför. Jag gillar inte när man gör saker sämre.

Något som redan är perfekt behöver inte innoveras. Vissa saker ska man låta vara, som min mans farmor brukade säga. Det gäller även semlor. Låt det bara vara.

Samma princip gäller för övrigt chokladkakor, som genomgått samma grova misshandel de senaste åren för att vinna mer hyllplats i butikerna. Det är fusioner from hell. Vi behöver inte mjölkchoklad med Oreos och popcorn eller Plopp med Ahlgrens bilar. Det var bra som det var.