En ung kvinna köper ett par jeans som hon vill dra på sig när hon tappat vikten hon kämpar för att bli av med på löpbandet. Vi anpassar oss och planerar inför framtiden medans vi väntar, väntar och väntar. Oftast handlar det mer om våra omständigheter än om att vara redo. Vi drömmer och fantiserar om hur lyckliga vi kommer vara när vi når våra mål, men när vi når dem så sätter vi genast upp nya mål att jaga efter. Ju äldre jag blir desto mer inser jag hur vi människor har en tendens att leva i en framtid som är långt ifrån garanterad.
Om denna pandemi vi befinner oss i inte har bevisat detta faktum så vet jag inte vad. År 2020 var det enkelt att se fram emot semestrar, konserter, fester och socialt umgänge i överlag men ett år senare så undrar vi hur världen kommer se ut imorgon, om en vecka eller om en månad. Mycket längre än så går det egentligen inte att försöka förutspå.
Ovilligt står vi här i nuet, för det är allt vi kan räkna med. Allt annat är suddigt, osäkert och opålitligt. Så vad är det som är såpass obekvämt med nuet egentligen? Kanske det är känslan av att inte ha ”lyckats” ännu. Kanske tanken på framtiden hjälper oss att fly från allt det jobbiga i vardagen.
Som människor behöver vi saker och ting att se fram emot för att kunna behålla vår optimism men att lära sig att njuta av nuet är det som ger oss en inre fred. Det är okej att sakta ner. Det är okej att blockera ut all din oro och ångest så du kan se och höra din omgivning igen. Läs den där boken som legat och samlat damm i hyllan.
Plocka upp gitarren som du velat lära dig spela men inte kunnat prioritera över andra obligatoriska sysslor. Lägg mer tid och energi på dig själv istället för låna dina batterier till andra varje gång de frågar. Ta dig tid med att laga din middag istället för att kasta in ännu en fryspizza i ugnen. Se dig omkring och räkna upp allt du har som du inte hade förut. Se hur långt du har kommit och se potentialen denna dag bär på. Världen kommer öppna sig helt och hållet igen och med en nyupptäckt kärlek för nuet så kommer du kunna uppskatta sanden mellan tårna och saltvattnet i ditt hår mer än du någonsin gjort förut.