Den är även så mitt i prick det jag och min sambo så ofta diskuterar. Var det bättre förr? Var det bättre när inte ordet ”gaming” fanns? När knappt blöjtorra barn hjälpte till med hushållssysslorna? Och visst slänger även vi ur oss ”Det var bättre förr” till våra barn. Lägg därtill en mormor som tycker att våra barn har alldeles för mycket skärmtid, att de inte kan bete sig vid matbordet eller att barnen har föräldrar som helt tappat det här med uppfostran. ”Det var bättre förr” säger mormodern rakt och ärligt! Den här boken berättar hur det var förr. När cykeln kom till byn eller när dansbanan i Bockträsk stod på toppen av sin era och när barnen fick diska inte bara porslinet, utan även separatorn, varje dag!
Det är sådan kontrast till dagens unga som först och främst inte vet vad en separator är, inte heller hur en landsväg kunde te sig förr eller att det faktiskt inte fanns wifi på alla offentliga ställen förr!
Ska inte hålla er på halster längre vem som skrivit denna skatt. Det är en grön liten bok författad av Ansgar Grundström, född och uppvuxen i byn Bockträsk. Ni vet den där kändistäta byn med både en Pontare och en och annan hockeystjärna.
Boken ger mig som förälder perspektiv på livet förr och nu. Jag tänker återge ett stycke ur ett av kåserierna som Ansgar kallar ”Diskninga”. Andas djupt och få ner pulsen lite. För att läsa på dialekt är inget för den stressade!
”Den tin då ja va ong, var hä se att man skulle gitta hjälp till ve alldela, serskilt på sommarn då ve va ledi borti skola. Allt arbet man vart sätte till å göra var fäll int sä rolit all gången. Ja minns att ve nästan jämt, ja åtminstone en gång om dagen, vart sätt till å disk, då int farmora var deve oss.
Inna diskninga börje gatt ve värm diskvattne. Hä gjort ve ti en stor svart gryt…. He vad int sä myttju diska den tin, tyckt vi åtminstone. Ve had ju iställe den där vassvärdige separatorn som skull diskes. Hä va en besverli grej å disk, för hä va se olicklit mång dela. Om int ja minns fel sä var hä 24 tratta åsse na anne småskrot inne kula. Inna vi hadd diske separatorn var ve no less. Sen skull all de anne kerela diskes, koppa, fata, tallrika som var både flat och djup. Dessutom var he skålen, tillbringara, sleven, kniva, gaffla, skeen å grötgryta. Skålen va roligast å disk.”
Skålarna var alltså roliga att diska förr i tin! Innan mina söner säger en sådan sak. Nu har jag bestämt att de åtminstone får hjälpa till att stöka ut ur diskmaskinen! Eller så tar jag helt enkelt fram den där separatorn!
Anna Israelsson