Mysteriet med den försvunna popcornkryddan

Mina tankar handlar ofta om större skeenden, samhället och strukturernas påverkan på människor liv och hälsa. I dagens krönika blir det tvärtom.

Krönikören efterlyser popcornkrydda.

Krönikören efterlyser popcornkrydda.

Foto: Fotomontage

Krönika2022-05-03 18:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det handlar om ett problem så litet att det eventuellt enbart är jag som påverkats? För att ni ska få en viss förståelse för dilemmat behöver jag förklara alltihop från början. Jag har ett karaktärsdrag som yttrar sig i att när jag gillar något så gillar jag det jättemycket. När jag går igenom det hela nu i efterhand så har jag alltid tänkt att det började med den där supergoda feferonin som passade så himla bra till smörgåsrån och mjölk? Någon i min närhet tyckte kanske att det var lite speciellt att jag köpte minst en burk i veckan och åt upp på egen hand, men själv tyckte jag att det var en ganska nyttig last? 

Vid närmare eftertanke så kommer också minnet av min barndoms favoritpizza capricciosa upp och jag tror nog att det var den absolut enda pizza jag kunde tänka mig under en, i runda slängar, 10-årsperid? Så fixeringen vid feferonin var nog inte först, men den var definitivt inte sist.

När jag var gravid med mitt tredje barn blev jag väldigt sugen på Brieost, men hade hört, eller fått för mig, att man inte skulle äta Brie som gravid, så jag tänkte att det där tar jag igen med råge efteråt. Det gjorde jag. I princip varje dag i ett och halvt år så åt jag Brieost, det var väldigt gott och jag ledsnade aldrig, det var lika gott varje dag tills jag en dag tröttnade och nu är jag nog åter det som får kallas en helt normal Briekonsument. 

Hela mitt beteende ställdes också i en ny dager, när jag häromdagen fick höra att min pappas morfar var helt galen i en specifik 2-öres kola (det fanns också en 5-öres kola men det var inget alternativ, det skulle vara rätt sorts kola). Den här kolan fanns i Arvidsjaur där han bodde så när han kom till Skellefteå och gick till kiosken uppstod kris och panik ty där stod inte den rätta kolan att finna. Enligt min käre far så blev han i situationen rådigt räddaren i nöden för sin morfar då han visste att den rätta kolan fanns på en annan affär i Skellefteå. Så slutet gott allting gott på den historien. Kändes också fint att kunna relatera. 

Men nu till både slutklämmen och det som var upptakten till temat för dagen. Min senaste craving har försvunnit spårlöst, inte bara från alla affärer utan också från alla e-butiker och i stort sett hela världen: Popcornkryddan. Jag förstår ingenting, så jag kastar ut ett desperat rop på hjälp till er som läser, vad hände? Någon som vet?