En försumbar tid sett till mina levnadsår men en epok för insikterna om att jag inte är för gammal för att lära mig nya saker. Eller vilja nya saker.
Fick till exempel just lära mig att mitt arbetsområde, Norrbotten, är 25 procent av Sveriges yta. Skellefteå Kommun, ungefär lika stort som hela Skåne län, kunde jag ju bara inte släppa till min kollega från Ume´så den har jag också kvar. Tur att jag kommer att få en kompis som jobbar tillsammans med mig. Övriga 60 kollegor kämpar hårt med de nedre tre fjärdedelarna av landet. Och Skåne. Nu börjar vi ju få åka runt lite igen och den där ensamtiden i bilen som alltid varit en pulssänkare, en mindful bubbla, en fristat för att bara vara utan masker eller filter. Blir intressant att se vilket syfte den kommer fylla idag. Behovet av biltimmarna för det ändamålet är inte samma som det varit när jag nu, på halvtid, får lalla runt i min egen värld och sköta mig själv.
Idag har jag tänkt på en sak jag läste om nyss. I ett samhälle där värde räknas i BNP är det möjligt att köpa alla tjänster vi behöver. Vi har inte längre samma överlevnadsbehov i att hålla goda relationer till våra medmänniskor som vi hade längre bak i tiden. Jag kan i princip bete mig hur som helst och ändå ha tillgång till allt jag behöver. Ifall jag har pengar, vill säga.
Känns som utvecklingen fortsätter gå åt fel håll och det framkommer allt tydligare behov för att värdera våra sociala relationer annorlunda. Vi behöver nog alla dela jobbiga dagar och fira segrar med någon. Då tänker jag inte på de som tittar in i mitt skyltfönster på Instagram, utan sådana man kan känna och lukta på.
Direkta motsatsen blir ju de nästintill självförsörjande byar, kollektiva samhällen, som spås bli allt fler då vi börjar värdesätta vår tid och miljöpåverkan på ett annat sätt. Lönearbeta 1-2 dagar i veckan för de varor och tjänster som trots allt behövs köpas. Övrig tid jobbar du i byns förskola, renhållning eller växthus. Tjänster byts mot tjänster.
Ungefär 150 personer per samhälle räknas vara gångbart här för att täcka behoven av kompetens och arbetskraft. Sen kan samhällen byta tjänster och produkter med varandra också. Känns som en rimlig siffra då forskare räknar med att vår hjärna kan hantera just 150, give or take, sociala relationer. Bland dem räknas för övrigt även engagemanget i influencerdjungeln och hur det ska gå för familjen i Wahlgrens värld. Hur många platser på relationskontot tas upp av liknande låtsaskompisar?
Well, så har tankarna gått denna mindfulla söndag medan jag flanerat på tomten, kapat en kubik ved från fälld björk, glömt äta lunch, packat en släpvagn med ris ämnat för en brasa och solväggspuffat på en eftermiddagscigarr.
Och nu ska vi vara valborgsglada och välkomna solen – vi har vår i luften! Var har ni er?