”Min kärlek till sköna och fungerande träningsplagg”

Jag trodde inte att jag hade kroppen för tighta löparbyxor, berättar min manliga kollega vid fikabordet på jobbet och fortsätter, det kändes som en medelålderskris när jag införskaffade ett par tights till löparrundorna som jag just påbörjat. Åtsittande byxor på medelålders män är väl ingenting gemene man vill glutta på? Men vilka fantastiska byxor, alltså!

”Ett plagg som sitter åt där det ska sittas åt”.

”Ett plagg som sitter åt där det ska sittas åt”.

Foto: Fotomontage

Krönika2021-11-11 18:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ögonen lyser på kollegan som ingående beskriver sina nyinköpta löpartights. Ja, de verkar sannerligen snabba de där tightsen. Snabba, snygga men tydligen inte speciellt exklusiva. Ett ordinärt märke från en ordinär sportaffär, men sitter åt runt benen gör de, lårskav förhindrar de och framförallt verkar de ge en löparupplevelse utöver det vanliga. Det är en fröjd att lyssna på beskrivningen och iaktta ett genuint lyckligt ansikte. Stämningen i personalrummet går att ta på. Det bubblas av skratt och fniss och jag misstänker att alla skapar sig en bild av det mest fantastiska klädesplagg en fabrik någonsin skapat.

Jag förstår honom fullt och fast. Upplevelsen av ett nytt, funktionellt träningsplagg skall icket underskattas. Ett plagg som sitter åt där det ska sittas åt, som ger stöd åt det som stöttas bör och som bidrar till en generell wow-känsla kan göra hela skillnaden. Materialistiskt måhända, men för mig handlar det inte om exklusiva märken eller att plagget i sig behöver vara nyproducerat men ett funktionellt och snyggt plagg kan lyfta vilket träningspass som helst.

Den bystbärande kvinna som någon gång genomlidit ett svettigt och skuttigt träningspass utan fungerande sport-BH kan nog skriva under på att det inte är en speciellt upplyftande händelse. Sannerligen inte en upplyftande händelse, vare sig visuellt eller fysiologiskt. Den som någon gång kört djupa knäböj i byxor som hasar ner runt midjan eller som lufsat runt i löparspåret med sockar som karvat sig runt hälarna känner nog ingen större lust att utsätta sig för det igen.

Min kärlek till sköna och fungerande träningsplagg känner inga gränser och det syns tydligt i min garderob och i tvättstugan. Ett år på distans förslappade ytterligare min inställning till osköna jeans och obekväma människokläder och eftersom jag numera är en student framför datorn kan jag utan pardon sitta i träningskläder dygnet runt.

Så, hatten av till min kollega som struntar i samhällets inskränkta normer runt vem som kan bära vilket plagg. Låt din kropp få bo i textilier som vill den väl och njut av funktionella plagg som lyfter dig framåt.