Maxad vardagslycka med köpstopp?

Julen har varit här och spridit ljus över jorden, rävarna har raskat över isen, Tomas von Brömssen ringde (förhoppningsvis) in klockan i rätt tid och vi har tillönskat och tillönskats ett gott nytt år. Nu väntar vi alla på det som ligger framför oss.

Krönikören skriver bland annat om köpstopp.

Krönikören skriver bland annat om köpstopp.

Foto: Jon Olav Nesvold

Krönika2024-01-01 18:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ja, jag fegar lite med det där ”förhoppningsvis”. Den här texten är ju skriven INNAN nyårsafton och skulle han bli sjuk, få scenallergi eller rövas bort av separatistgruppen ”Nyårsklockans befrielsefront” skulle jag ju framstå som en dumsnut så här i efterhand om jag påstod att det var så att han ringt in klockan när det inte blev av. Vi håller tummarna för att allt gick som det ska.

Men tillbaka till det här vi inte vet något om ännu. Eller snarare, låt oss börja med hur 2023 i själva verket var. Själv gillar jag att skriva för hand i skrivbok och brukar runt nyår passa på att läsa igenom det jag skrivit under det gångna året. Jag skriver inte regelbundet och vissa år mer och andra mindre. När jag tittar tillbaka på 2023 så är det ett år med väldigt många oväntade händelser. Oväntade händelser brukar sällan vara av det roligare slaget men det här var faktiskt det. 

Och att det blev så var medvetna val efter insikter från 2022 då omständigheter gjorde att jag knappt ens andades, med mig själv i åtanke, och valde bort väldigt många saker för att familjen behövde allt som fanns över efter att arbetet tagit sitt. Så jag bestämde mig för att under 2023 skulle jag säga ”ja” till roliga saker. Och då passade Universum minsann på! För helt plötsligt blev jag både krönikör, berättare i Berättarkraft, medlem i ett loppiskooperativ, lagledare i ett fotbollslag och senare under hösten ordförande för Kågedalens skidklubb. Vilken grej! Just det här sistnämnda hade nog varken jag eller någon annan i min omgivning trott. Åker skidor gör jag väldigt undermåligt men administrera och organisera kan jag lätt ta guldmedalj i. 

Elen, maten och räntorna har varit dyra och jag är så gammal att jag har släktingar som börjar vara i behov av mer stöd än ett telefonsamtal om hur veckan varit. Världsläget är inte roligt med krig, död och alldeles för många idioter som får leda. Ändå har mitt 2023 varit övervägande bra och jag är väldigt tacksam över att det är så. Jag kan betala mina räkningar, ställa mat på bordet och är frisk nog att orka göra saker för andra människor. Jag har så mycket att vara tacksam över och hoppas att jag kommer få fortsätta känna så. 

För att utmana mig själv lite på den här tacksamhetsfronten har jag bestämt mig för att testa på en utmaning under 2024, nämligen köpstopp. Jag har redan prövat det för 10 år sedan och får ibland frågan hur det var. Ärlig som jag är vill jag berätta att så uruselt löjligt primalbarnsligt har jag nog inte betett mig ens som litet barn. I vart fall inledningsvis. Det bättrade på sig med tiden men jag lovar att berätta mer i nästa krönika om när världens största inre treåring stod inne på Kupan och gallskrek för att hon inte fick köpa ylletyg trots att det redan fanns högvis hemma i syrummet. 

En effekt av köpstoppet då var att jag upplevde att min vardagsglädje och tacksamhet faktiskt ökade. Jag var inte lika lätt till sinnet då som jag är nu och funderar förstås nyfiket på om effekten blir detsamma igen eller om jag redan maxar min vardagslycka? Det ska bli spännande att ta reda på! 

Jag hoppas att ditt 2023 var bra det med och var det inte så önskar jag dig innerligt styrkan för ett bättre 2024. Ibland styr omständigheterna helt över våra liv men det kommer ändå passager när vi själva kan påverka hur det är och framför allt vad det ska bli. Jag tror på dig och din förmåga, det hoppas jag att du också gör.  

Gott köpfritt år, vi ses under 2024!