Matlagning och bakning är numera en exklusiv helghobby med närproducerade och självodlade färskvaror i fokus. En positiv trend, inte minst för Västerbottensosten, Burträsks stolthet, som omtalas i snart sagt varje kulinariskt sammanhang. Synd bara att resultatet av Eleonoras glömska inte fick fortsätta att heta Burträskost.
Jag tror att man lätt skulle kunna fylla varje TV-kväll genom att zappa mellan olika kanaler med människor som står i studiemiljö och rör i grytorna. Att tävla i mat och bak är ett ständigt återkommande programinslag där proffs eller amatörer ömsom får medalj, ömsom misslyckas och tvingas ta av sig sina förkläden och lämna programmet i tårar.
I Sverige utkommer det minst en ny kokbok varje dag. Vi översvämmas av tryckta recept som alla i princip finns digitalt på en skärm, ett ögonblicks knapptryck bort.
Det stora intresset för mat borde rimligen betyda att vi ägnar mer tid och kraft åt att själva, från grunden, laga och baka det vi ska äta. Så är det faktiskt inte.
Vi betalar många hundratusentals kronor för nya kök, men köper mer halvfabricerad och färdiglagad mat än någonsin. Den stressade tidsandan, lågprisbutikerna och mikrovågsugnen anses vara anledningen. Jag har en samling gamla ärvda kokböcker som jag finner stort nöje i att bläddra igenom då och då. Innehållet i böckerna speglar olika matkulturer från bondesamhället i slutet av förrförra århundradet, över ransoneringstips under världskrigen och fram till hemmafruperioden på 40- och 50-talet.
I mammas köksalmanacka från 1937 kan jag till exempel läsa hur jag ska tillaga surmjölkssuflé, sillkräm och makaronitårta. Mattrender går och kommer, och runt millennieskiftet sa man att biffen skulle blöda och därför i det närmaste bara skulle nudda stekpannan. Därefter vände det tvärt och det blev inne med långkok.
Köttbitarna skulle då vara så vällagade att de ramlade sönder redan i grytan. Det fick namnet Pulled Pork eller fritt översatt ”trasigt fläsk”. Min äldsta bok kommer från min gammelmormor Kristina som föddes 1865. Den inleds med följande text:” Stycka grisen på vanligt vis”. Som tur är har jag aldrig följt just det rådet, då det förmodligen skulle resultera i ”trasigt fläsk” i uttryckets verkliga betydelse.