Jag började med att läsa Bergtagen av Thomas Mann vilket milt sagt var dålig tajming.
Den handlar om en man med andningssvårigheter som sitter isolerad i ett sanatorium. Som en amatörhypokondriker kändes det inte klokt att fortsätta läsa något som rent krasst är en bipacksedel som fått Nobelpris.
Därför jag la den boken åt sidan, för att återkomma när omständigheterna slutat beskrivas som rådande. Men jag har någonting annat jag vill ta upp med er.
Förord. Eller mer specifikt hur jag känner att dom är bra mycket sämre än deras överordnade syskon Efterord.
Jag får ofta en dålig smak i munnen efter att jag läst ett förord. Ibland känns det som om förlaget insisterat att ha en lite nedlåtande förvarning att boken i min hand kan vara lite för svår för mig, och att dom är storsinta nog att hjälpa mig på rätt spår.
Till er vill jag bara säga att jag har faktiskt hoppat av två litteraturkurser, jag tror jag klarar av eran bok.
Ännu värre är det när dom annonserar vem som har skrivit förordet, för att försöka skohorna ner romanen i en lite fräschare samtid. Hej kära läsare, vi vet att böcker är tråkiga men dom första sidorna är faktiskt skrivna av en kändis!
Jag får samma känsla som när jag läser hippt designade matförpackningar. Nej, du är inte min kompis, nej, det är inte ”rackare” jag ska steka. Det är Chili Cheese. Och helt ärligt, om du hade varit min vän så hade jag uppskattat om du låtsades att inte se mig innan jag ska äta friterad ost.
Det verkar som att vi glider ifrån ämnet så jag ska ta oss tillbaka. Jag förstår att förord kan vara bra för att ge en kontext till berättelsen, och ibland kan det vara intressant att få en inblick i författarens era när boken skrevs. Men inget förord har någonsin gett mig lika mycket som ett efterord.
Ett efterord brukar skänka mig en lättnad, man har precis tagit farväl av karaktärer som man spenderat dagar eller kanske månader med. Huvudet är sprängfyllt av tankar samtidigt som det ekar tomt av röster som talat för sista gången. Där bakom sista sidan, bara en millimeter efter ensamheten väntar någon. En varm mottagare som omfamnar en. Som förstår det du precis har upplevt och som haft tid att reflektera runt det för att sen dela det med dig.
En dag kommer den här sjukt förvirrande tid att vara över, och jag ser fram emot att vända blad och känna gemenskap med er alla.