Jag tänkte berätta om födseln av mina två barn, eller födsel och födsel. Det bidde kejsarsnitt på båda barnen, eftersom jag som har diabetes typ 1 inte får gå över beräknad förlossningsdag. Inget av barnen behagade ploppa ut på den dagen så snitt blev oundvikligt. När första barnet skulle ut så låg jag där ensam på en brits på Umeås sjukhus, med läkare, sköterskor, studenter och annat okänt folk runtomkring. På min sida av skynket satt även sambon och en manlig sköterska. Sköterskan kom ursprungligen från Malå visade det sig. Kul tyckte sambon och snacket var igång. De avhandlade gamla minnen, fotboll, hockey och gud vet vad. Ja men hej, här ligger jag utfläkt och ni behagar snacka Malå IF? Tackar.
Snittet snittades, stort huvud skulle ut ur litet snitt så min sambo och Malåsköterskan fick hålla fast mig på britsen medan läkarna drog och slet ut pojken. Det gick bra, jag ramlade inte av britsen, tackar som frågar. Barnet bars iväg eftersom sonen hade fått lite vatten i lungorna. Snittet skulle sys. Tråden gick av. Hur vet jag det? Jo, läkaren uttryckte lite slött: ”Oj, tråden gick av, den verkar vara för gammal, kan ni hämta en ny?” , här ligger jag och väntar på ny tråd med gammal tråd i skinnet. Tackar.
Med barn två blev det också ett snitt. En betydligt lugnare tillställning. Men snitten innebar att jag under många år bestämt hävdade, för träningsinstruktörer och hurtiga gympeppare, att jag har INGA nedre magmuskler. De skrockade gott och tyckte att det var ju ett roligt skämt. Men allvarligt. Det är inget skämt! Det är först nu, efter nio år och åtskilliga ”mammamage-apps-sessioner” som jag faktiskt, om jag riktigt bara tänker på att spänna nedre magmusklerna kan känna att, där, långt där inne, tror jag det finns en eller två muskler. Det är faktiskt en helt otrolig känsla, att känna sina muskler och inse att jag har några. Nu ska de bara tränas upp en aning eller två. Sedan kan jag minsann också göra situps utan att få ont i ryggen!?
Ja, jag kanske skulle börjat med den där träningsappen ett antal år tidigare, men bättre sent än aldrig. Så magtrakten är inte bara tarmar, mat och annat gojs. Där någonstans i närheten finns även muskler jag nyligen hittat sådär efter nio år. Vilket upptäckt.