Vi bläddrar i en hög med resekataloger med glansiga bilder på stora hotellpooler och rosa solnedgångar. Några månader senare är vi på plats och den italienska ön Sardinien öppnar sin stora famn för oss. Allt som katalogerna utlovat infrias med råge.
Andra dagen, eller kanske är det den tredje, får min syster ont i magen. Det bortförklaras med åksjuka, trötthet och annat som bara önsketänkande föräldrar kan komma på. Men magontet fortsätter och mitt i natten går jag och min pappa ut för att leta reda på reseguiden, som hjälper oss till sjukhuset. Väl där opereras min lillasyster akut för brusten blindtarm.
Nu startar den bästa semestern i mitt femtonåriga liv. En förälder är hela tiden på sjukhuset med min syster, med öppna fönster mot den sardiska vardagen och värmen, lyssnar de på sjuksköterskor som pratar italienska i tron om att de förstår allt. Läkarna klappar min syster på huvudet och det lilla, lilla operationsärret pysslar de om på ett exemplariskt sätt.
Jag lever livets liv. En förälder är med mig, ibland är det mamma och ibland är det pappa. För att maxa semestern den tid som de inte är på sjukhuset så njuter vi av allt som den italienska ön kan erbjuda. Jag och pappa sitter på små tavernor med utsikt över havet, han beställer in allt möjligt. Vi öppnar små folieknyten och ojar oss över dofterna som strömmar ut. Vi äter vongole och det känns som om vi hinner prata, vilket en vardag sällan tillåter oss till. Han skrattar och jag skrattar och aldrig tidigare har jag känt mig så nära min pappa.
Mamma och jag åker på en dagstur till Korsika. Vi sitter på övre däck och Medelhavet är lugnt och fint. Vi vandrar längs gränder och jag köper en skjorta med solrosor som jag trettio år senare ska ångra att jag rensat bort. Hon ser mig och jag ser henne och jag vet det inte då, men det ska bli en dag som jag aldrig kommer att glömma.
Såret läker och min lillasyster skrivs ut och delar dubbelsäng med mig på hotellet igen. Vi får en fin vecka tillsammans innan vi åker hem och det är som att allt skakats om i grunden och att alla vill att det ska vara så där bra som det alltid borde vara.
Idag har livet lärt mig att det rätt ofta inte blir som man tänkt sig. Det kan ändå bli fint på många sätt och vis och det kan vara bra att påminna sig själv om det ibland.