Och som hon är redo. Av våra fyra barn är hon den, utan konkurrens, som varit mest redo för och känt mest längtan till skolan. Att få vara stor. Att få vara på samma plats som sina bröder. Att få läxor och lära sig saker.
Jag ser mig själv i henne ännu en gång. Skolan har varit min trygga zon och den plats jag alltid älskat. Självklart har inte allt varit roligt. Det har funnits läskiga storkillar och supertuffa brudar som satt skräck i mig. Jag har upplevt orättvisa bedömningar och prov som inte gått så bra som jag velat, men jag har ändå alltid älskat skolan. Kanske har jag haft tur, kanske är det för att jag mött människor på vägen som stöttat mig eller så är jag bara rätt och slätt en kunskapstörstande individ med förkärlek till skolvärlden.
På vår planeringswhiteboard hemma hänger en enorm affisch. På affischen har lilltjejen noggrant ritat sju rutor och skrivit dagarnas namn vid varje ruta. Den sista rutan är dekorerad med hjärtan och blommor för när den sista rutan är ikryssad är dagen D här. Vi ska nämligen ha en alldeles speciell tjejdag den dagen. Cafébesök och egentid med mamman nere på stan där ryggsäck och pennor ska inhandlas inför skolstarten. Minstingen har planerat dagen in i minsta detalj. Äntligen är det hennes speciella dag som närmar sig.
Det värmer fint i hjärtat att se henne så peppad och förväntansfull inför det som komma skall. Det är bara några dagar kvar nu till dess att jag får hålla mitt yngsta barn i handen och lämna henne på fritids och förskoleklass. Det känns vemodigt att småbarnsåren börjar närma sig till slut och paradoxalt nog känns det som att starten äntligen är nära.
Det har varit många år av lämnade av barn på olika platser. Nu är de alla fyra strax samlade på samma skola bara på olika stadier. Nu har vi en på högstadiet, en på mellanstadiet, en på lågstadiet och så den sista i förskoleklass.
Jag kan bara hoppas att de får samma fina upplevelse av skolan som jag själv har och försöker förmedla. Jag har alltid älskat skolan och det är väl därför jag aldrig lämnat den. Från grundskola och gymnasiet till universitet till att som 24-åring börja undervisa själv och i år tar jag steget tillbaka till skolbänken själv. En specialpedagogutbildning knackar på dörren och jag tror minsann att jag ska köpa en ny ryggsäck till själv och några fina pennor att förgylla skolstarten med.