Jag läser recensionerna och andas ut.
I tidningarna kunde jag läsa att dom fortfarande var försenade och avdankade. Precis som det ska vara. Hur publiken under den tre (!) timmar långa spelningen tunnades ut och hur Axl Rose tappat sin tidigare ikoniska sångröst.
Det som skakar mig när jag läser på om spelningen är att trots att folk verkar rörande överens om att det var ett fiasko så blev det ändå ett extranummer. Ska vi aldrig skärpa oss?
Jag minns när jag var på en föreställning som hyllade revykvinnor. En orkester med Lill Lindfors och Elin Molin i spetsen spelade låtar som tidigare framförts av bland annat Lena Nyman, Brita Borg och Monica Zetterlund. Det var kul att titta på och när sista låten var spelad så gick alla av. Jag, hon jag gick med och de andra pensionärerna applåderade och jag som gammal arrangörsräv började märka tecken på att ett extranummer skulle bli av. Ljuset på scenen tonades inte ut och några humpare började ställa ut notblad istället för att börja bära bort all bråte.
Jag får intrycket av att dom flesta ger en stående ovation mest för att kunna få tillbaka lite blod i de åderförkalkade benen och ha ett försprång till utgången. Vi känner oss nöjda med det vi fått.
Men slut är det inte för plötsligt fylls scenen igen med musiker. När alla kommit upp så visar det sig att dom inte har planerat något extranummer och dom spelar till slut första låten som var De sista entusiasterna en gång till.
När och varför lät vi extranummer bli en urvattnad standard för en spelning istället för gräddan på moset när det varit en ovanligt bra show med en otroligt energisk publik?
Varför hålla på med charaden att gå av scenen för att hålla publiken gisslan så att man ska få höra den stora hiten. Behöver artister verkligen stryka sitt ego mer än vad man redan får av att en hel skara människor stått och glott på en? Jag förstår att det har en dramaturgi och att man vill sluta på topp. Tvinga publiken att vakna till liv för att kunna klämma ut det där lilla extra ur glädjetuben. Men visst kan vi alla erkänna att det är lite fegt?
Nästa gång ni hör en artist säga det är sista låten utan att ha spelat den kända låten. Ta dem för deras ord och gå innan dom hinner återvända. Så kanske dom lär sig. Så kan extranummer återgå till att spela smala B-Sidor för folk som faktiskt vill se något En gång till.