Den fjärde vågen. Kanske vår vaccinationsvilja får oss att slippa den, men när det pratas om de här vågorna så börjar jag alltid tänka på Marie Fredrikssons låt ”den sjunde vågen” och tänker att det inte är omöjligt att den också kommer en dag.
Tydligen används även den sjunde vågen som ett begrepp för något olycksbådande och enligt en myt ska den även vara större än de föregående. Jag vet inte, men när jag tänker på vardagens rutiner så kan jag inte låta bli att tänka på att vågorna kanske inte bara är pandemivågor utan också galna värmeböljor, fruktansvärda skogsbränder, folk som drunknar i sina hem när regn som inte går att kontrollera tar över gator och torg.
Förlåt mig för en viss negativitet just nu, men ibland blir jag förvånad över människors naivitet och oförmåga att föreställa sig en framtid som inte är precis som vi hade önskat. En av de idéer som bygger upp vårt samhälle är den om ständig förbättring och utveckling. Det gäller både individer som uppmanas att förbättra sin hälsa, sitt utseende, för varje år bli rikare, göra allt som för en generation sedan var en utopi, resa, äta god mat, ständigt renovera sina hus till små slott med designtapeter och färgkoordinerade handdukar i badrummet.
På samhällsnivå är det konsumtion, utveckling och teknik som ska leda oss framåt. Gott så, jag hoppas och tror att teknisk utveckling ska hjälpa oss att rädda oss själva och vår planet, men det finns gränser för hur förstörd en värld kan vara för att vi fortfarande ska kunna använda oss av de resurser som krävs för att utveckla ny teknik.
Jag har ändå alltid haft en ganska lättsam inställning till att framtiden kan innebära minskade resurser. När jag har föreställt mig en framtid där allt inte längre är som det har varit har jag tänkt för mig själv att jag kommer att vara ganska nöjd om jag kan få bo i en liten stuga någonstans i Västerbotten och dricka mitt kaffe, det är ju liksom redan nu det bästa jag vet.
Men här kommer kruxet, min hyfsat modesta framtidsversion är i fara. För när jorden sakta kokas på det sätt som bara strutsar med huvudet i sanden kan förneka så är kaffebönan en av de första saker som ryker. En halv grad hit eller dit säger ni.
Jag spanar över havet. Den sjunde vågen rullar sakta in.