Christina Ohlsson” Julen står för dörren”

Vi stiger upp ur sängarna i mörkaste advent. Julen står för dörren som är lite på glänt. Några enkla verser i nostalgisk ton. Om slakt och bad och en och annan innovation.

Krönikören skriver om julen

Krönikören skriver om julen

Foto: Pontus Lundahl/TT

Krönika2020-12-09 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den nionde december var det allmänt uti bygden.

Dagen när man började med själva julölsbrygden.

Långan lades ner i kar med vatten och med lut.

Så hade man ju alltid gjort, så gick det till förut.

I gryningen den trettonde då slaktades en gris.

Allt tog man tillvara enligt gammeldags devis.

Korv och palt och lungmos liksom andra delikatesser

lagades av husmorshand med kryddiga finesser.

Luciatågens tunga fjät runt skuggig gård och stuva.

Med tomte som av Jenny Nyström fick en knallröd luva.

Lucias långa blonda hår, en myt helt utan grunder,

Skapades av ”Året Runt” för att få nöjda kunder.

Robert Roberts Bryggare en trogen nykterist.

På tjugotalet kallades han sann idealist.

Sonen Harry fick som jobb att experimentera.

Julmusten, en pangsuccé var klar att buteljera.

Juleljusen stöpte man med talgen i från slakten.

Oscar uppfann staken som fick ljus från elkontakten.

På trettiotalet såldes de för 13 kr stycket.

Många tyckte nog att det var alldeles för mycket.

Stora julbrödsbaket var ett sista julbestyr.

Vörtbröd, doppbulle och små struvor med kristyr.

Saffransbrödsdesignen var densamma år från år.

En lussekatt, en julgalt eller kanske prästens hår.

Julens intåg tjugofjärde, stora lögardagen.

Gårdens allra största tunna blev då snabbt intagen.

Vattnet var på värmning i den stora kopparpannan.

Torkad ört spred somrig doft ur sista vattenkannan.

Husets herre han var självklart förste man i tunnan.

Husmor nummer två och sedan fick det allt gå unnan.

Unge efter unge efter ålder och rang.

Sist kom dräng och piga som i andra sammanhang.

Till hästen och till kossorna en extra giva mat.

Till småfåglar en kärve och till gårdstomten ett fat.

Med tomtegröt och gräddig mjölk och sist en klick med smör.

För det var klokt att tomten hölls på riktigt gott humör.

Julemat, sen julebock med horn och högljudd stämma.

Han kastar in små julpaket till barn han lyckas skrämma.

En virkad sjal, en snidad häst, en gris i marsipan.

Så tändas tusen juleljus, sen dansar man runt gran.

Lukasevangeliet, kapitel nummer två.

Högläsning om nyfött barn som vilar uppå strå.

Mor tar av sig förklädet och knäpper sina händer.

Somnar ifrån budskapet från bibelns jullegender.

Så var det förr för länge sen i dåtidensamhället.

Men detta år så firar vi Coronajul istället.

Den tvingar oss att stanna upp i våra ekorrhjul.

Och önska på distans till folk en lugn och stilla.

GOD JUL!