Christina Ohlsson: ”jag tog saken i egna händer”

Det finns ett gammalt talesätt som säger: ”Nöden har ingen lag”. Så här i Coronatider dyker ordspråket upp lite då och då. I den här krönikan tänker jag inte i första hand på den verkliga nöden som ett virus kan åstadkomma, utan mera på den lilla I-landsvarianten.

Krönikören skriver om att tålamodet brast och tog saken i egna händer.

Krönikören skriver om att tålamodet brast och tog saken i egna händer.

Foto: Fotomontage

Krönika2021-02-03 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När pandemin utbröt i mars var det ”nöden” på toaletten som var det första som svenskarna oroade sig över. Affärernas hyllor med toalettpapper tömdes på nolltid av panikslagna hamstrar. Märkligt, då just toalettpapper är en av våra få vardagsprodukter som produceras i en omfattning som mer än väl täcker den inhemska marknaden.

Hos oss händer det att en och annan middag blir av ”nödkaraktär” när matleveransen råkar vara försenad. Häromdagen bestod middagen av en tallrik av gårdagens grönsakssoppa till förrätt och en portion uppstekt palt till varmrätt. När vi skulle fira ett glatt besked fick det bli tunna pannkakor med hjortronsylt som vi avnjöt i skenet av en kandelaber med tända ljus. Allt enligt Cajsa Warg så tager vi vad vi haver.

Nöden är inte bara utan lag, den sägs också vara uppfinningarnas moder och jag har just gjort en mindre lyckad sådan. I normala tider går jag och klipper håret var tredje månad, ett intervall som jag upplevt som väl avvägt. Mitt senaste besök hos hårfrisörskan var i februari förra året vilket resulterat i att jag under månadernas gång erhållit en Coronafrisyr som för tanken till häxan i Hans och Greta. Jag har vridit både sjalar och hårsnoddar runt kraniet för att hålla håret på plats. Allt med samma misslyckade och obekväma resultat.

När jag häromdagen tittade mig i badrumsspegeln, brast mitt tålamod och jag tog saken i egna händer, eller rättare sagt saxen. Jag tvättade håret, ställde mig utan kläder på ett badlakan, greppade en ”backspegel” i ena handen och en sax i den andra. Med hjärtat i halsgropen klippte jag sedan hårtestarna rakt av i höjd med kindknotorna. Helt enligt häckklippningsmetoden.

Resultatet är svårt att beskriva och den närmaste jämförelse jag kan kommer att tänka på är, att jag ser ut som om jag var på väg till en audition för att få en roll som dalmas i Himlaspelet. Det är bara de röda knätofsarna som fattas.

Ordet ”nöd” kan också kombineras med ”vändigt”, och det var den sammansättningen som fick ett antal makthavare att bryta mot sina egna stränga rekommendationer. Därför tänker jag utnämna dem alla till Coronaperiodens sanna ”nödfall”.