Jag tycker att det i princip går att skämta om allt. Jag tänker att det i rätt kontext, till och med kan vara både viktigt och relevant att få skämta om hemska saker som döden, cancer, våldtäkt, krig och alla de hemskaste, sorgligaste och svåra sakerna vi människor möter. Det betyder inte att det är obligatoriskt att skratta åt något skämt överhuvudtaget. En av mina favoritkomiker Ricky Gervais sa något om att även de som tycker att allt går att skämta om, någon gång kommer att hamna i en situation där det som skämtas om inte blir roligt för just den individen. En bra poäng tycker jag.
Men med sagt vill jag också poängtera att det inte betyder att det är ok att utsätta någon i lunchrummet på sin arbetsplats med allmänt vidriga, rasistiska och sexistiska skämt. Det är bara otrevligt och orimligt. Det är helt enkelt inte samma sak som ett stå-upp-skämt på en scen där alla vet att skämt är en del av förutsättningen. Där en del av det roliga är att våga befinna sig på den där hårfina gränsen mellan onämnbart och skämtbart. Gillar du inte det konceptet, kan du välja att inte gå dit, alternativt resa dig upp och gå därifrån, eller bua och kasta ruttna tomater på komikern som inte lyckas vara rolig.
Så det här tycker jag att ni som tycker att allt går att skämta om, men också helt har missuppfattat att var sak har sin plats kan tänka lite på framöver. För det är säkert fler än jag som mött de där personerna som tror att de är roliga fast de egentligen bara är taskiga mot andra människor och låter som gamla repiga skivor som hakat upp sig:
”Jag får skämta! Varför är ni så lättkränkta? Får man inte ens ha skoj längre?”
Inte alltför sällan har också samma personer helt missuppfattat både begreppen censur och yttrandefrihet, men det som verkar göra mest ont för alla som tycker att det är var mans rättighet att säga precis vad som helst vart som helst, är när de inser att det som förr passerade som ett kul skämt (fast det egentligen aldrig var det) bemöts med:
”Du är tråkig. Det där som du kallar ett skämt är bara genuint otrevligt och respektlöst.”
Så, i Sverige dödas en kvinna ungefär var tredje vecka av en manlig partner. Det är anledningen till att jag inte uppskattade skämtet i ingressen. Att kunna skämta om allt betyder inte att det alltid ska göras.