Att resa med pinsamt handbagage

”Varför sa jag inte nej till detta?” Tänkte jag och baxade in en trädgårdsstol, ej ihopfällbar, på platsen som egentligen är avsedd för barnvagnar på SJ:s tåg mot norr.

Krönikören skriver om att frakta stora ting på buss och tåg.

Krönikören skriver om att frakta stora ting på buss och tåg.

Foto: Fotomontage

Krönika2021-09-14 18:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vid nästa hållplats steg två mammor med barnvagnar och skrikande barn! Ja, ni förstår vad som är på väg att ske. De fick alltså baxa upp sina vagnar på en hylla en meter ovanför golvet medan ”min” trädgårdsstol upptog deras egentliga barnvagnsparkering. Jag gjorde som jag tänker att många andra också skulle gjort. Låtsades som att det absolut inte är min stol. Inte rätt val, jag vet, men det bara hände. Tittade djupt ner i pocketboken och försökte ignorera en av mammorna som pustande sa till den andra: ”Jag har så ont i ryggen att jag inte kan lägga upp barnvagnen på hyllan, kan du hjälpa mig?”

Händelsen ägde rum för bara några veckor sedan. Jag och yngste sonen fick ett extra bagage när vi skulle åka från Uppsala norrut efter några dagars umgänge med släkten. Stolen hade köpts in i Uppsala och någon, denna någon blev jag, skulle frakta den vidare till min bror i Umeå vid tillfälle.

Självklart var det tågbyte i Sundsvall. Med skäms-röda kinder baxade jag ut trädgårdsstolen samtidigt som arga blickar av småbarnsmammorna brände i nacken. In med stol på nästa tåg. Tog upp stor del av bagageutrymmet även på detta tåg. Faktiskt så stort utrymme att en karl med två stora vandringssäckar fick lägga sitt bagage på sätet intill. ”You owe me one”, säger jag bara till min bror som nu kan sitta skönt på sin nybyggda altan i Umeå med en stol direktlevererad från Uppsala! Å andra sidan fick denna bror en gång i tonåren frakta en julgran från Gargnäs till Skellefteå med buss. Det är sådant vi gör i släkten. Fraktar stor ting som julgranar, trädgårdsstolar, spark och brandstege som handbagage på buss och tåg. (Stegen står min mor för, den skulle fraktas till Skellefteås kust för att agera badstege vid havet.)

Jag hade åtskilliga timmar på tåget att fundera över detta fenomen, att familjen fraktar stora ting på buss och tåg. Pinsamt, ja, men det fungerar. Chaufförer som gärna hjälper till att baxa in en julgran i bagageutrymmet eller tågvärdar som tittar åt ett annat håll när en trädgårdsstol kommer infarande i kupén. Tack till er!

Frågar mig också varför jag aldrig sett någon välja ett liknande fraktalternativ? Verkligen inget jag rekommenderar, i alla fall inte på ett fullsatt SJ-tåg en söndag i augusti! Pinsamt.