Ulf Andersson, Skellefteå

Ulf Andersson, Skellefteå

Ulf Andersson

Ulf Andersson

Foto: Privat

Dödsfall2022-09-15 05:00

När norrskenet brann som vackrast och luften var hög och klar lämnade Ulf denna värld. Vår make, pappa och morfar kämpade i flera år mot en påstridig sjukdom men till slut fick han nog och gav sig av.

Ulf växte upp i Bygdsiljum hos Edmund och Linnea Andersson tillsammans med lillebror Thomas. Han beskrev uppväxten som helt fantastisk. På badplatsen Storsand ägnades sommardagarna åt bad och äventyr tillsammans med Gunnar och Roffen. Under vintern åkte han slalom i Bygdsiljumbacken och kunde till och med stoltsera med en seger över en viss Ingemar Stenmark. Westmans café fick utgöra fritidsgård för pappa och hans kompisar som ivrigt tog in världen via kvällstidningar och TV under en hoppfull tid i mitten av 1900-talet. 

Ulf träffade sin älskade Elisabet i början på 70-talet och de höll ihop under resten av hans liv. De flyttade till Umeå där han studerade till biomedicinsk analytiker och 1973 föddes den första dottern, Jenny. Ulf var modern och tog sex månaders föräldraledighet för att ta hand om henne. Efter detta gick flytten till Vårby Gård utanför Stockholm. Där föddes 1976 den andra dottern, Lina, och dessutom kom hunden Donna till familjen. 1979 gick flyttlasset till Skellefteå och när familjen funnit sig tillrätta i Ursviken föddes den tredje dottern Lo, 1981. Under denna tid arbetade Ulf på flera olika positioner vid Skellefteå lasarett. Han klev även in i rollen som ordförande för SHSTF. Mot slutet av 1990-talet startade pappa en enhet inom landstinget som döptes till Memeologen. Hit anställde han medarbetare som brann för utveckling och de reste runt världen för att dela tankar om hur man får sjukvård med hög kvalitet. Pappa sökte nya vägar och tog tidigt till sig tanken om memer, som små beståndsdelar i smittsamma idéer. Han visste knappast då vilken betydelse memer skulle komma att få ett årtionde senare.

Ulf gick sin egen väg, ofta tillsammans med någon av de hundar vi hade genom åren och ofta i skog och mark där han strövade och mådde som allra bäst. Familjen återvände ständigt till Bygdsiljum där han glatt delade med sig av barndomsminnen. Han badade med oss i Stora Bygdeträsket och lärde oss att åka slalom. Pappa pratade inte i onödan men han fanns alltid där som en lugn och stadig fura när man behövde honom som mest.

Vi minns Ulf som en fin människa med hjärtat på rätt ställe och känner tacksamhet för den tid som varit. Saknaden är stor men tanken på att han nu får vandra fritt i naturen tillsammans med hundarna skänker tröst i sorgen.

Familjen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!