Sven-Erik växte upp i byn Vebomark, Lövånger. Redan i unga år började han arbeta i familjeföretaget som innefattade bland annat slakteri och lanthandel. Han träffade tidigt sin blivande hustru Viola från Fröbäcken, Ånäset. Tillsammans uppfostrade de tre söner och byggde hus i Vebomark åt familjen.
Från 50-talet och fram till slutet av 70-talet drev Sven-Erik tillsammans med sina bröder Tore och Folke upp en framgångsrik slakterirörelse. Under 70-talet fanns stora expansionsplaner och byggfärdiga ritningar för en modern anläggning i Ånäset. När satsningen gick i stöpet valde bröderna att sälja rörelsen till Norrlands slakteriförening. Sven-Erik började då arbeta åt föreningen och pendlade under många år till slakteriet i Skellefteå. Hans kännedom om och lojalitet gentemot traktens jordbrukare kom till nytta även hos den nya arbetsgivaren. Tidigt fick han ansvar för intransporterna av slaktdjur till anläggningen. Kontakterna med bönderna var nog det som han fann allra mest givande. Efter några år övertog han rollen som platschef och hade den positionen fram till sin pensionering.
Några år senare flyttade Sven-Erik och Viola från Vebomark och köpte en villa på Sunnanå i Skellefteå. För en handfull år sedan flyttade de till en lägenhet i centrum. Trots att ålderskrämporna började göra sig gällande, fortsatte han med sina dagliga promenader, allra helst längs älven.
Fritiden tillbringades gärna i stugorna i Gumbodahamn och Borgafjäll. Ett stort intresse var att ta hand om den egna skogen. Andra intressen var fiske, att titta på idrott på tv, samt att delta i Tempelriddarnas aktiviteter. Efter pensioneringen fick Sven-Erik och Viola mer tid att åka på bussresor i Sverige och övriga Europa. Samtidigt som han var mycket social, kunde han också njuta av stillheten i naturen. Kanske var det därför ödets försyn att han fick insomna kort efter en fisketur i Borgafjäll, sittandes i en solstol och med utsikt mot den mäktiga Borgahällan.
Vår far var en trygg, omtänksam och ansvarsfull person. Han månade starkt om sina nära och kära, och gladde sig alldeles särskilt åt barnbarnen och barnbarnsbarnen. Ett hårt slag var när brodern Folke gick bort i höstas. Vi är evigt tacksamma för att han alltid tog sig tid för familjen. Sven-Erik blev 88 år och sörjs närmast av hustrun Viola, samt sönerna och deras respektive familjer.
Sönerna