Stefan Wikberg

Stefan Wikberg, Söderbodan

Stefan Wikberg

Stefan Wikberg

Foto: Privat

Dödsfall2024-09-04 05:00

Vår käre bror, Stefan, avled på Skellefteå lasarett efter en tids sjukdom. Han blev 67 år. Stefan föddes som efterlängtad son hos Vera och Helge Wikberg i Söderbodan. Efter Anderstorps Lantbruksskola och militärtjänstgöring började han arbeta, tillsammans med sina föräldrar, med det dagliga arbetet i jordbruket. När pappa avled 1991 tog Stefan över företaget med god stöttning av mamma. Stefan avvecklade så småningom mjölkproduktionen och sista åren som aktiv bonde hade han köttdjur. Tyvärr drabbades han då av en benmärgssjukdom men fick möjlighet att genomgå stamcellstransplantation, vilket han genast tackade ja till för ”Så här kan man inte ha det”. Transplantationen 2021 i april gav honom ett bra och friskt år men sedan kom de nya stamcellerna att i stället angripa kroppen. På sin 67-årsdag, 30 november 2023, åkte han akut in på lasarettet i Skellefteå. Efter den dagen har han tillbringat sitt liv på sjukhus, då han bl a behövt ständig andningshjälp. Stefan har, med hjälp av fantastisk personal i Umeå och Skellefteå, hållit humöret uppe och kämpat på alla sätt för att tillfriskna och en dag få återvända hem till sitt hus. En hjärnblödning kom oväntat att avsluta hans liv.

Trots de sista jobbiga åren som nu ligger som en mörk filt över oss kommer vi främst att kunna minnas alla glada, fina dagar med vår skrattande, visslande, handlingskraftige och positivt tänkande bror. Han levde med och i naturen och tog vara på alla tillfällen att vistas utomhus. Jakt samt cykel- och sparkturer med hunden Ester hade hög prioritet. Flera beaglar fick under åren fria och bra liv som hans trogna livskamrater. 

När isen bröt upp på våren skickade han bilder på svanarna som anlänt och under vintern fick vi foton av rådjuren vid husknuten. Sport på TV, med framför allt skidor och hockey, var givet när han var frisk och även nu under sjukdomstiden. 

Stefan var en glad, nyfiken och pratsam person som gärna välkomnade besök och det var många som dök upp hos honom. En pratstund med människor han mötte längs vägen fanns det alltid tid för. 

När mamma dog, 2007, utvecklades intresset för matlagning och bakning, trädgårdsskötsel och bärplockning. Stefan såg till att det fanns stora, goda, hembakade, bullar att bjuda på. Till jul bidrog han med hemlagad leverpastej och rådjursstek. Sista födelsedagen låg jordgubbar från det egna landet på tining till tårtan som han inte hann göra klar. Han lämnade oss alldeles för tidigt och vi saknar honom så.

Annica, Maud och Gunnel med familjer
 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!