Rune Larsson Kusmark avled söndag 7 juli i sitt hem efter en tids sjukdom, han blev 75 år.
Vi har förlorat en sällskapsmänniska och en finsnickare av rang. Redan som barn byggde han kojor men inte bara ”vanliga” kojor utan bland annat en trevåningskoja med stegar mellan våningarna och lås på kojdörrarna.
Han var aktiv, uppfinningsrik och ansvarstagande. Blev storebror tidigt, redan som ettåring. Jag som lillasyster, fem år yngre, tyckte väl inte alltid att storebror Rune hade rätt, så diskussionerna blev stundtals livliga. Men roligt hade vi, en ansvarsfull och hjälpsam bror, det hade vi syskon.
Han var nummer tre i en syskonskara av fem, med Paulina och Bror Larsson som föräldrar.
1977 gifte han sig med sin älskade Margareta från Lillkågeträsk, de fick barnen Lina och Charlie. Lina och Ted fick senare också barnen Arwen och Mio, Rune och Margaretas barnbarn.
Efter fackskolans byggtekniska linje på Balderskolan jobbade han på Lööveverken/Balkonggruppen i Ersmark ett tjugotal år. Under 1990-talet började han omskola sig till trä- och metallslöjdslärare vid lärarutbildningen i Linköping och arbetade sedan som lärare främst vid Norrhammarskolan fram till sin pensionering.
”...Han har heller aldrig haft nå´n brorsa som alltid förbarmat sig. Det har jag, det har jag, det har jag.” Citat från Ronny Erikssons låt Min brorsa.
Vi är tacksamma för all hjälp vi fått av Rune genom åren, vi saknar honom och han kommer alltid att finnas i vårt minne. Vila i frid.
Lillasyster Berit