Otto föddes 1946 som ett av tre barn i en småbrukarfamilj i Aspliden, Kristineberg. 1970 gifte han sig med sin älskade Berit som var hans stora kärlek och närmsta vän. Barnen Erika och Fredrik föddes under tidigt 70-tal och familjen har under åren utökats med fem barnbarn.
Aspliden var pappas plats på jorden. Några år tillbringades i Piteå men hemlängtan och en given plats i Hultdins Åkeri, sedermera Bennys Gräv, gjorde valet enkelt då det var dags att köpa hus.
Pappa var otroligt mån om de sina. Hans omsorg för mamma tog sig många uttryck; otaliga var de telefonsamtal då han ville veta att hon kommit sig hem och var i trygghet och bilen var alltid tankad och parkerad i körriktning.
Framför allt blev det tydligt i de små stunder då han på sitt sätt bedyrade henne sin kärlek, som i den gemensamma koppen kaffe efter lunchen eller de fina minnen han gärna pratade om då de gjorde sina utflykter.
För oss barn var pappa en stark och trygg famn, den som fixade det som behövdes och löste många knutar. Hans förmåga att möta barnbarnens olika personligheter har gjort att de alla haft en nära relation till sin farfar och morfar.
Maskiner och transportfordon har varit ett stort och brinnande intresse genom pappas liv. Allt sedan sitt första uppdrag, att tillsammans med sin far köra timmer från skogen med häst, har han varit chaufförsyrket trogen.
Den samlade erfarenheten hade han stor nytta av då han efter pensionsåldern fick möjlighet att verka i mer samordnande roller. Vi som fanns omkring kunde se hur roligt han tyckte det var att skapa förutsättningar för andra att göra ett bra jobb.
Vi har förstått hur uppskattad han var i sin roll som ledare och mentor.
Den egna skogen låg honom varmt om hjärtat, en egendom att stolt vårda och förvalta till kommande generationer.
Att pappa fick avsluta sitt liv på det sätt som blev är givetvis en chock och en stor sorg för oss i familjen. Men vetskapen om att han var lycklig i sitt sista steg är oss en stor tröst.
Familjen gm Erika