Lena Forsman, Skellefteå avled den 29 oktober på Skellefteå lasarett. Hon blev 64 år. Lena växte upp i ett kärleksfullt hem med mamma Kerstin och pappa Manfred på Kågevägen i Skellefteå.
Efter gymnasiet i Skellefteå utbildade sig Lena till Socionom och ganska snart så blev det utbildning till Diakon på Stora Sköndal, Stockholm. Hon diakonvigdes 8 februari 1987.
Efter tjänst i Gävle, Staffans församling och Överluleå församling, Boden så kom hon 1991till Skellefteå landsförsamling. Här var hon verksam i många områden, var med och startade upp samtalsmottagning, olika träffpunkter, retreatverksamhet, dagledigsamlingar, vuxenkaféer för att nämna några. Kaféerna var temakvällar med gäster utifrån samhället och kyrkan. De samlade mycket folk. Hon var också med och ordnade utbildning för frivilliga inom diakonin. Hon hade ett stort engagemang i sitt arbete och ett hjärta för människor i utsatthet.
Många är de som Lena fått hjälpa genom samtal och vägledning. För Lena var gudstjänsten viktig där hon hämtade kraft för att bära ut evangeliet om Jesus i vardagen och bära vardagens nöd tillbaka i bön och förbön. De sociala frågorna var viktiga för Lena vilket gjorde att hon också engagerade sig i politiken, både i kommunfullmäktige och i socialnämnden.
Sedan Lenas mamma blev änka, flyttade Lena hem till Kågevägen och bodde i samma hus som mamma Kerstin. De fick flera fina år tillsammans med tät gemenskap. När mamma blev äldre och sjuk, tog Lena ett stort ansvar för henne.
Lena var mycket social och tyckte om att bjuda hem släkt och vänner på fest. Rikligt med god mat och glatt umgänge.
Lena hade ingen egen familj, men en stor vänkrets. Hon var mycket släktkär och engagerade sig i kusinernas barn och barnbarn och var med oss i både glädje och sorg.
Hon älskade sin sommarstuga på Storuttingen i Bjuröfjärden. Stora delar av sin semester, speciellt så länge mamma Kerstin levde, njöt hon av sol och hav på denna ö. På senare år när hälsan sviktade, var hon helt beroende av snälla, hjälpsamma vänner, för att ta sig till sitt älskade Uttingen.
Saknaden är stor men vi bär med oss alla fina minnen.
Släkten genom Inga Forsman, Maria Lundgren, diakonkollega