Lars Erik Oskarsson har den 31 juli 2020 lämnat oss i oändlig sorg och saknad.
Lasse föddes 1945 i Strömfors som Paul och Helgas enda barn. I föräldrahemmet var bilar vanliga då man bedrev taxiverksamhet och bilskola. Bilar blev tidigt ett av hans stora intressen. På 70-talet övertog Lasse sin fars näringsverksamheter. Inom bilskoleverksamheten har han lärt otaliga elever att köra bil, även de egna barnen.
1969 träffade han sin livskamrat Ulla-Maj och de delade livets med- och motgångar i över ett halvt sekel. Tillsammans fick de tre barn, framlidna Camilla, Susanna och Johan.
Lasse var väldigt stolt över sina barn. Tillsammans med Ulla-Maj reste han under 2000-talet både till Australien och USA för att hälsa på barnen under studietiden. Sista decenniet förgylldes även av fyra barnbarn.
För ungefär 40 år sedan drabbades Lasse av en permanent hörselnedsättning.
Efter sjukgymnastexamen i Umeå 1988 arbetade han på Skellefteå lasarett och senare även deltid på Boliden Minerals företagshälsovård. Denna kombination av två olika tjänster passade hans höga energinivå och stundtals otåliga personlighet perfekt. Jobbet var ett ständigt glädjeämne för Lasse ända fram till pensioneringen 2012. Efter det renoverade han, jobbade i trädgården på sommarstället i Petiknäs och ägnade sig åt sitt stora fritidsintresse, läsning.
2014 såldes villan i Boliden och flytten gick till Sörböle. Han trivdes utmärkt med strandpromenaden och älven runt knuten samtidigt som gågatan och alla butiker bara låg några minuter bort.
Lasse hade ett stort intresse för träning och hälsa och många kan nog vittna om de otaliga kilometer han promenerat. Lasse älskade mat, särskilt frukt och bär. Han kunde inte motstå ett dignande fruktträd eller bärbuske vilket resulterade i både pallad frukt och klättring i träd, långt upp i åren.
Tyvärr drabbades Lasse av en grym sjukdom som bröt ner hans atletiska kropp och radikalt förkortade livet. Ända in till slutet hade han kvar sin aldrig sinande kämpaglöd och en vilja av stål. På frågan hur han mådde fick man alltid ett leende och ett glatt ”Jag mår bra” till svar.
Han hade livet ut en positiv inställning, blickade framåt, gillade rörelse och sociala sammanhang. Alltid med glimten i ögat och någon finurlig och humoristisk formulering som svar på tal. Kvar hos oss finns den glädje han spred och alla minnen.
Lasse, du fattas oss.
Familjen